Fredrik Om Fotboll

GIF Sundsvall är farligt nära kvalplatsen i Allsvenskan efter 0-1 mot Gefle. Norrlandsderbyt blev precis så snålt på mål som förväntat, men tack vare det lynniga vädret var chanserna fler än förväntat.

Ändå står vi vid det faktum som hängt med hela säsongen. GIF Sundsvall är för dåligt på att göra mål. Jag säger det trots att GIF med sina 27 mål på 24 matcher ändå gjort åtta fler än Gefle. Jag säger det för att GIF nu har gått mållöst från sina tre senaste matcher. Och jag säger det för att laget faktiskt gått mållöst från exakt hälften av alla omgångar i Allsvenskan, tolv. Det förstår ju vem som helst att det blir svårt att ta trepoängare då. Gefle? De har gått mållöst från elva matcher trots åtta färre gjorda mål.

Det var faktan. Så vad är problemet? I mina ögon att GIF trots bra spel och mycket bollinnehav i merparten av alla matcher dels har för dålig kvalitet i avslutsögonblicken och dels att djupledsalternativen offensivt är för få. Mot Gefle syntes båda, men framför allt det sistnämnda tydligt. Med Emil Forsberg, Fredrik Holster och Simon Helg har GIF en offensiv trojka som både kan göra mål och skapa chanser med snabbhet, teknik och kreativitet, men de vill alla tre ha bollen på fötter och ”möter” oftast boll stillastående för att sedan sätta fart framåt. Eftersom alla tre gör så finns egentligen bara ett djupledsalternativ centralt, som utmanar motståndarnas mittbackar och som drar isär dem, och det är Johan Eklund. Det gör anfallsspelet ganska lättläst och som det visat sig även tämligen uddlöst.

Utan att frångå det spel som Sören Åkeby har byggt laget kring så behöver GIF jobba hårdare i offensiven, ta fler löpningar för varandra centralt på sista tredjedelen och på så vis skapa fler lägen och möjligheter framåt.

Det är dags för Norrlandsderby nummer två – och det är ingen överdrift att påstå att kvällens möte är GIF Sundsvalls första sexpoängsmatch för säsongen. Förlust och Gefle går förbi i tabellen. Seger och Giffarna har skaffat sig ett skönt fyrapoängsförsprång till kvalplatsen inför de sista sex omgångarna.

Det viktigaste är ändå att inte förlora den här matchen. Att Giffarna har svårt för att vinna mot Gefle vet vi alltför väl – och det är en rejäl nackdel att Kevin Walker är avstängd (även om formen har varit lite sisådär på slutet). Jag trodde att Roger Risholt skulle ersätta, men i stället väljer Åkeby att flytta upp Marcus Danielson på mittfältet. Och visst är Danielson, som gjort en succésäsong i Allsvenskan, säker med bollen, men när GIF vill ha snabbt bolltempo är det ändå en chansning att sätta en mittback bredvid lagkapten Ari Skúlason.

I GIF pratar man alltså bolltempo som nyckeln till tre poäng, men en förutsättning för att det ens ska finnas några ytor att spela snabbt på är att Giffarna lyckas med något de inte varit lyckosamma med i tidigare möten: Att locka upp Gefle i planen. Pelle Olssons mannar har i ryggraden att stå i sina zoner i ett lågt försvarsspel, stänga ytor, ge understöd – och kontra. Felet GIF Sundsvall har gjort är att de flyttat upp, försökt spela sig igenom det försvarsspelet ändå – och åkt på omställningar. Därför – och det var jag och GIF:s assisterande tränare Roger Franzén rörande överens om efter träningsmötet på Cypern i mars – måste Gefle först luras upp ur sina trygga zoner innan det går att såra dem rejält. Och då krävs tålamod i speluppbyggnaden.

Pelle Olsson har annars krattat manegen på ett imponerande sätt inför det här mötet när han säger ”Vi sade tidigt att vi lär behöva alla 30 omgångar för att ta oss upp (över kvalstrecket), behövs det två kvalmatcher får vi ta det.” Med det sagt har han också tagit bort i stort sett all press på sitt eget lag inför kvällens match och fått till och med en förlust att vara något man bara jobbar vidare från. Det kallas rutin.

Magkänslan säger ändå att GIF Sundsvall vinner det här. 1-0 får vara mitt målsnåla tips.

Kommer ni ihåg den allsvenska avslutningen 2001? Det borde ni, om ni inte var för unga. Det var året när det firades dubbelt i Idrottsparken i Sundsvall. Glada Giffare och saliga Hammarby:are. Sida vid sida. Klockan närmade sig halv fyra på eftermiddagen och GIF Sundsvall hade slagit Hammarby med 1-0. Det räckte till ett nytt kontrakt för GIF – samtidigt som ”laget som inte kan vinna” till slut stod som svenska mästare.

Jag var inte där då, men det är en annan historia.

Elva år senare innehåller spelprogrammet fyra omgångar mer än 2001, men avslutningen kan bli en favorit i repris. Söndagen den 4 november strax innan klockan 17 kan GIF Sundsvall fira ett nytt allsvenskt kontrakt samtidigt som en ännu större skräll än Hammarby kan stå som svenska mästare på Norrporten Arena: BK Häcken.

Jag kallade Peter Gerhardssons lag ”det största hotet mot AIK i guldstriden” så sent som i måndags. Nu leder Häcken till och med en haltande allsvenska efter imponerande 3-0 mot Djurgården på Stockholms Stadion under fredagskvällen. Inget är ännu vunnet, Häcken kan sluta fyra i den täta toppstriden om det inte vill sig, men varför skulle de inte fortsätta vinna? Man har tagit steg, säsong för säsong, under Peter Gerhardssons ledning. I år är Häcken Allsvenskans överlägset mest målfarliga lag och har utvecklat en förmåga att spela såväl kontringsfotboll i djupled som ett bollinnehavsspel där man luckrar upp täta motståndarförsvar. Det dröjer till tiden efter Rambergsvallen innan BK Häcken kan bli sexiga, men det är ett förbaskat kul lag att se. Jag tycker att Häcken på många vis förtjänar mer än ”bara” en hedervärd slutplacering som tvåa-fyra.

I sista omgången ser vi om de lyckats. Och om GIF Sundsvall har gjort sitt i höst för att kratta manegen för ett nytt dubbelfirande.

Jag kommer inte vara där då heller eftersom jag efter fyra nya år i Sundsvall och på ST-sporten flyttar tillbaka till västkusten i månadsskiftet. Men det är också en annan historia.

Via två sena Malmö-mål vandrade GIF Sundsvall från augusti in i september månad. Där spelschemaansvariga sett till att IFK Göteborg, Helsingborg, Elfsborg, Gefle och AIK väntar.

Ur askan i elden.

För att epitet svåra september (som jag snabbt kallade den här månaden för Giffarna) stämmer ser vi nu. Det som kunde blivit en flygande start mot IFK Göteborg blev i stället en mardrömskvart på slutet med tre insläppta mål och två tappade poäng.

Och det följdes upp med fyra insläppta mål på en (andra) halvlek i Helsingborg under lördagen, en utvisad Robbin Sellin som liksom en varnad Marcus Danielson nu är avstängd mot Elfsborg i nästa omgång.

En olycka kommer ju sällan ensam.

Försvarsspelet i andra halvlek var hemskt

Det stora problemet nu är ju uppenbart, det bräckliga försvarsagerandet. GIF Sundsvall släppte återigen in flera mål på kort tid och plötsligt så är det försvarsspel som var så bra mot Malmö och i 75 minuter mot Blåvitt som bortblåst. I stället försvarar GIF för mycket en och en (vilket gav Accam stora ytor att dribbla på) och man tappade åter boll på egen planhalva i farliga lägen (som vid 1-0-målet). Det sistnämnda har faktiskt straffat sig ett par gånger den här säsongen – och det har Giffarna definitivt inte råd med.

Stefan Ålander sa annars inför HIF-matchen att rollerna i försvarsspelet är tydligare i år, vilket gett större trygghet, men vad hjälper det när man periodvis ändå tummar på det viktiga.

Försvarsspelet i andra halvlek på Olympia var helt enkelt hemskt att se.

Det tackade tremålsskytten Nikola Djurdjic framför allt för.

Just nu finns det en hel del som talar för att hemmamötet med Gefle (i dagsläget på kvalplats tre poäng efter Giffarna) blir en sexpoängsmatch i nästnästa omgång. Gefle har nämligen två hemmamatcher (Häcken och Mjällby) på sig att jämna ut försprånget till dess.

Då blir hösten en riktig nervpärs.

Det är med andra ord dags att ta svåra september på allra största allvar. Om nu någon inte gjort det än.