Barcelona vann säsongens första el clasico i ligaspelet med 3-1 i Madrid. Det hjälpte inte att ett favorittippat Real Madrid med 15 raka segrar tog ledningen redan efter 26 sekunder (eller nåt), att det var på hemmaplan och att det kom efter ett eget misstag av Barcas målvakt Victor Valdes. Barcelona vände och vann i hällregnet. Och fullt rättvist dessutom.

Jag tillhör dem som hoppades att los Blancos skulle vinna den här matchen, för jämnheten i ligan, för Mourinhos hälsas skull, för fotbollens eftersom Barcelona är lite för bra för alla andra lag. Samtidigt går det inte att blunda för det Barcelona som kanske är det bästa klubblaget genom alla tider. Under Pep Guardiolas ledning lyckas de på något vis prestera i varje match av vikt. De gör också alltid en toppmatch (med undantag för CL-semin mot Inter på San Siro 08/09) mot de svåraste motstånden. Och de gör det med sitt sätt att spela fotboll, tiki taka, kortpassningar, trianglar, hög press, stor rörelse och många (och oftast) vackra mål. Det är enormt imponerande. Har Barca egentligen förlorat fler än två viktiga matcher de senaste tre säsongerna? CL-semin mot Inter och finalen i spanska cupen i våras … Mot Real Madrid, ett lag som jag tror blir en av deras tuffaste utmanare såväl i ligan som i Champions den här säsongen, kontrollerade man egentligen hela matchen. Real hade målet, i övrigt sprang, sköt, passade och tacklade de utan att få något grepp. Till slut var de närmare ännu ett clasico-rött kort än en poäng. Sen kan Mourinho hävda att Real hade otur och att Barca hade tur med sina mål, men Barca gjorde något som Real aldrig var nära. De åkte till Madrid och spelade sitt konstruktiva spel medan ett formtoppat Real återigen anpassade sig helt efter sina motståndare … Det är inte så svårt att se en vinnande väg där.

Tittar man på matchen ur ett större perspektiv så såg jag också återigen ett tecken på vad ett fungerande, passningsskickligt centralt mittfält ger. Barca har det bästa mittfältet i världen, bakom dem kanske Bayern München. Det är också de två starkaste lagen i Europa i höst. Medan lag som Manchester United, som genom åren haft just ett starkt centralt mittfält, åkte ur CL redan i gruppspelet medan kreativiteten och passningsskickligheten (läs; Paul Scholes) lös med sin frånvaro.

Hur som helst gav helgens el clasico inget som helst tecken på att Barcelona tänker släppa sitt grepp om tronen. Och de är knappast ett sämre lag med Cesc Fabregas och Alexis Sanchez.

*    *    *

I kväll nytt stormöte, fast i England. Chelsea mot Manchester City där Chelseatränaren André Villas-Boas trots en del segrar på slutet attackerar pressen och beordrar sitt lag att fira målen med honom och bänken. Det luktar desperation kring portugisen som verkar gilla att sätta sig i svåra situationer. Själv tror jag på oavgjort i matchen.