Ett händelserikt fotbollsår 2011 är över där bland annat Sverige kvalificerade sig till fotbolls-EM, GIF Sundsvall tog steget upp i Allsvenskan igen, SDFF utmanade på allvar i Norrettan och Selånger sprang igenom division III. Det var också året då dispensen för farmarklubbsavtal försvann från den svenska fotbollshimlen vilket får konsekvenser för framtiden.

Personligen minns jag gärna tre saker lite extra från 2011:

• US Open i tennis på plats i Flushing Meadows, New York.

Inte fotboll, men passionen för tennis finns där sedan barnsben. Jag har varit i Båstad (såg bland annat Stefan Edbergs avskedsår på touren där) och jag har sett Sverige slå USA i en ensidig Davis cup-final i Skandinavium. Men jag har länge, länge velat åka och se en Grand Slam-turnering på plats och i höstas gjorde jag och fästmön Emely slag i saken när vi åkte till New York. US Open ute i Flushing Meadows i Queens var en egen liten värld där allt kretsade kring tennis. På två dagar fick vi se Rafa Nadal, Serena Williams (båda på centre courten) och Juan Martin del Potro live. Tre mästare – och en fantastiskt rolig upplevelse. Knappast sista besöket där.

• Sverige säkrar EM-biljetten på Råsunda mot Holland.

Jag och sportchef Engström var på plats för att se Sverige, utan en avstängd Zlatan Ibrahimovic, ta sig an ett i kval närmast omänskligt starkt Holland (som även de saknade ett par stjärnor i ärlighetens namn). Holland tog ledningen två gånger om, men Sverige kom tillbaka och det gick att ta på stämningen på Råsunda den här höstkvällen när Seb Larsson skickade in kvitteringen på straff och Ola Toivonen sköt Sverige till EM – mot alla odds och efter en rätt igenom heroisk insats. Jag ser fortfarande framför mig hur Mikael Lustig i total eufori springer iväg och dansar framför ena långsidan medan övriga svenska spelare gör en klassisk tv-puckshög på mittplan. Det var för övrigt på minuten nästan att jag hann med att få med Lustigs citat i tidningen med tanke på vad klockan var när ex-giffaren, som förste svenske spelare, kom ut i den mixade zonen en stund efter klockan 23.

• Champions League-semifinalreturen Manchester United–Schalke 04 på plats på Old Trafford.

Champions League är nog min favoritturnering och jag har sett en del gruppmatcher och slutspelsmatcher på plats (bla Milan-Arsenal och Inter-Liverpool 2008). Likaså har jag varit på engelsk fotboll i England, men aldrig på ”Theatre of dreams” i Manchester. I våras åkte jag dit tillsammans med kollegorna Lidén och Nilsson och även om det var så smått avgjort efter första matchen i Tyskland så var det en mäktig upplevelse. Det var för övrigt på den svunna tid då United på ren rutin vann stora matcher och fansen sjöng om magiska kvällar på Wembley, då Paul Scholes förgyllde planen med sina passningar och tyske landslagsmålvakten Manu Neuer fortfarande kunde släppa in fyra mål i en och samma match.

… Davis cup-matchen mellan Sverige och Serbien hade också varit med på min lista ovan – om bara suveräne världsettan Novak Djokovic hade kommit till spel i Halmstad i somras. Nu blev han i stället sittandes vid sidan, skadad, tyvärr.

*   *   *

… Men nu tar ett än mer späckat 2012 tar vid. Där Sverige ska spela EM i Polen/Ukraina (framför allt i Ukraina) och där allsvensk fotboll åter står på schemat på Norrporten Arena. Nu väntar närmast tre månaders av silly season när GIF bygger klart sin allsvenska trupp. Kanske kan SDFF också gå hela vägen i Norrettan i år? Det ska även bli kul att se vad Selångers satsning kan ge i tvåan.

Men långt innan det, Australian Open i tennis som börjar den 16:e. Januaris överlägsna höjdpunkt på idrottshimlen för min del.