En lättare Jennie

Det blir långt mellan blogginläggen nu. Jag tycker att tiden knappt räcker till åt nångting längre. Jobbet tar en stor del av tiden nu när jag jobbar ända upp i vindkraftparken i Bräcke, restid + arbetstid= låååång tid per dag. Sen ska ju familjen ha sitt mys och ompysslande och tillsist även jag och det får bli träningen.
Tyvärr har jag dragit på mig årets förkylning och har därför inte kunnat träna på en vecka och det blir heller ingen träning denna vecka. Tråkigt värre för det kryper i kroppen på mig. Tror nog jag får skylla mig själv för denna förkylning, jag var ute och löptränade i spöregnet i tisdagskväll trots att jag kände mig lite hängig.. Sen kom resten som ett brev på posten.

Jag har fuskat lite med maten sista veckan också, som om det inte vore nog med att inte träna. Får ta nya tag nu istället.

Nu håller jag på att hjälper min man att planera hans 30 års fest som han ska ha nästa helg. Det ska bli superskoj. Jag är rätt nöjd med presenterna jag köpt från mig och barnen=)

Har tyvärr inte kunna gå på Xtravaganza på några gånger nu eftersom det är bytt vecka, så nu är träffarna på mina eftermiddagsveckor. Ska se om jag kan hitta en lucka och hälsa på Maja där nere någon kväll.

Nu ska jag ta hand om min dundersjuka son och mysa med finaste dottern som just kommit hem efter att ha varit hos far sin i drygt en vecka.

//J

I helgen hade jag min man skaffat barnvakt, likaså hade våra käraste vänner J och C också gjort. Vi hade planerat in en hel helg med bara mys och slapp. Vi började fredagen med middag på The Mercat Cross och sedan bio. Vi såg Jägarna 2, vilket tyvärr blev en besvikelse. Jag höll på att somna, och det är ju sällan ett bra betyg.
Efter bion åkte vi hem till Bergeforsen och satt och pratade lite innan vi la oss. Efter en härlig sovmorgon(till 7) tog vi alla en uppfriskande morgonpromenad. Alla klev dock inte upp kl 7, men nästan.
Vi ställde iordning en härlig frukostbuffé och njöt av den innan vi drog på Spa Vida Vyer. Var premiär för oss alla att gå på spa, mycket intressant. Jag hade även bokat in en fotvårdsbehandling (kan ju behövas när jag måste visa mina fötter flera ggr i veckan) Det var otroligt skönt. Det enda som jag tyckte var väl att det var lite ”slitet” på spat.
Jag förstår ju att det inte är purnytt, men det var ganska mycket snugg av grus och sånt runt poolerna och så saknades det en del bitar av sten runt poolkanterna. Men annars var det hur härligt som helst och vi kommer garanterat att göra om det.

Efter några timmar där åkte vi tillbaka till Bergeforsen för en tre rätters. C hade gjort en förrätt med galamelon, skinka (kommer inte ihåg vad den hette) och avokadoröra. Till det drack vi ett vitt rieslingvin.
Till varmrätt gjorde jag och maken en smördegsinbakad älgfilé med kantarellstuvning och ugnsrostade rotfrukter, och vi drack 2 sorters rött vin.
Och slutligen gjorde J en chokladmousse på 70% choklad, mascarpone och grädde. Löjligt gott. Vi drack ett sött körsbärsvin till det.

Sen spelade vi spel och umgicks. Så underbart!
På söndagen fixade maken bilen innan vi for hem helt utvilade. Tyvärr så hade jag så grymt ont i nacken på söndagen så jag kunde inte åka och träna. Har dock kollat med min tränare, så jag får träna imorgon istället. Får väl se om jag överlever det =) Behöver en rejäl omgång skulle jag tro så jag får släppa på trycket lite. Har en del överskottsenergi.

Ikväll ska jag visa maken lite olika pilatesövningar han kan syssla med på kvällarna, jag köpte en boll till honom oxå härom dagen.

Ha det så gott nu

/J

Jag har ALDRIG i hela mitt liv haft sån sjuk träningsvärk som jag haft den här veckan. Jag har tillochmed haft feber, troligtvis på grund av värken. Det är helt galet. Men det knäppa med träningsvärken är inte att jag knappt kunnat röra mig utan att jag verkligen har GILLAT  det. Hur knäppt låter inte det?
Jag har legat och våndats i sängen varje gång jag ska ha vänt på mig, och ändå har jag gjort det med ett litet, litet leende på läpparna.
Jag ransakade mig själv igårkväll och kom fram till att jag fick en otrolig kick av när tränaren sparkade och slog oss. Haha, helt sinnessjukt

Igår fick jag åka hem från jobbet, jag hade sån yrsel och feber att jag inte orkade jobba hela dagen. Sen däckade jag på soffan i 3! timmar, efter det var jag piggelin igen. Den värsta träningsvärken har oxå lagt sig.
Jag har beslutat att vara hemma från Zumban idag så jag får kurera mig riktigt. Imorgon missar jag även pilatesen eftersom det är föräldramöte på både skolan och dagis.
Vidare framöver så tror jag nästan att jag endast kommer att fortsätta med zumban och mma träningen. Pilatesen är fantastisk roligt och ger mig otroligt mycket men jag pallar inte att träna både det och mma på torsdagar. Får hoppas att tjejerna på Danceworld kan ändra dag för den.

Ha det så gott nu alla

//J

Igår var första gången jag skulle träna mma. Jag och kusinvitamin var taggade till tänderna när vi åkte ner. Vi hade väl våra lilla illusion om hur det skulle gå till. Vi var rätt säkra på att vi INTE skulle få sparka eller slå första träningen. Möjligtvis nångång i mitten av terminen, men inte första gången. Den illusionen sprack som en såpbubbla mot en grusgång när vi väl satte igång.
Redan efter uppvärmingen höll jag på att spy och såg stjärnor. Skämta att jag var otränad. Men jag vägrar ge mig, det är bara att bita ihop och ge ännu mer. Sen var det dags att puckla på en av grabbarna där.
Alla som var där var superhyggliga, jag och K var de enda som var nybörjare. De andra hade hållt på ett tag. Vi fick supermycket bra tips av alla där inne.

Jag upptäckte dock att min spärr angående slag och sparkar, funkar fint. Det var otroligt svårt att få hjärnan att acceptera att slå någon mot skallen, men med mycket pepp från tränaren och killen som blev påpucklad så gick ju det med.
Sen körde vi lite sparkar, slag och ”fribrottning” och ännu mera fysträning.

Det mest surrealistiska på hela träningen var dock när vi skulle ställa upp på led, knäppa händerna bakom skallen och få ”stryk” av tränaren. Han pucklade på oss, var och en, i turordning. Det var visst för att härda musklerna(personligen tror jag mest att det var för hans egen njutnings skull) Han var dock så pass hygglig att han inte tog i fullt lika mycket när han slog och sparkade oss, men det kändes bra nog ändå. Har mest ont i mellangärdet och på utsidan låren(där är jag även rätt så blå)

Idag har jag träningsvärk, ganska precis överallt och har härligt fina blåmärken efter slagen och sparkarna. Men det var det helt klart värt, för jäklarns va skoj det var. Ska iväg under veckan och köpa mig nå tandskydd och sen kör vi träning igen på torsdag.
Jag börjar gilla min lilla kris mer och mer för varje påfund jag kommer på. Tror aldrig att jag hade vågat testa detta för något år sedan.

Nä, nu ska jag ta min sargade kropp och fixa middag till familjen

Ha det så gott

//J

en snabb uppdatering…

Jag har precis avslutat en tre veckors shakeskur igen. Det var mycket svårare den här gången, men jag gissar att jag ställde det så för mig själv. Inte nog att jag slutade med att äta riktig mat, jag slutade även att snusa och bita på naglarna. Har även börjat med lite hormoner, så det har varit kämpigt minst sagt. Humöret har inte alls varit som det brukar. Har varit lite nedstämd och ganska så omotiverad. Sen har det strulat lite med träffarna på Xtravaganza nu när vi skulle köra igång igen efter sommaruppehållet.

Men men, jag har iallafall kommit till den punkt i viktminskningen då jag har insett att jag förmodligen inte kan ”banta” bort någe mer utan måste träna bort resten. Jag är grymt nöjd med hela kroppen nu utom min lilla putmage som per automatik kommer när man fött barn. (den kanske dyker upp ändå med åren om man inte sköter sig, vad vet jag)

Jag kör på stenhård med Zumban och pilatesen, easy power har jag lagt ner. Ska istället byta ut den söndagsträningen mot MMA (= mixed martial arts) Alltså en form av kampsport: http://sv.wikipedia.org/wiki/Mixed_martial_arts
Pratade med en heltrevlig kille på Sundsvalls Budoklubb så på söndag kör jag ett provpass med kusinvitamin. Ska bli väldigt intressant.

Så om jag kombinerar dessa tre träningar med lite kondition (löpning) bara MÅSTE jag komma iform, eller? Hur som helst så älskar jag att träna, är superimponerad över mig själv att jag känner så.

Måste ju även skriva lite om att min man och min kära vän J oxå har blivit lite motiverad att gå ner några kilon nu när jag kommit så långt. Maken började tappa redan när han började fick samma mat som jag åt och min kära vän J började tappa kilon när jag förklarade hur och vad han skulle äta. Vi har tillsammans gått ner hela 57!!! kg. Kan ni förstå hur otroligt mkt fett det är? Helt sjukt mycket.
Det känns faktiskt väldigt roligt att kunna motivera andra att också börja tänka lite på vikten och att vi faktiskt är värda att må så bra vi bara kan. Nu ska jag bara försöka få dom att inse hur skönt det är att träna.. det får bli nästa projekt.
Några som jag däremot har lyckats övertala att prova Zumba är min kära mor, min kära moster och min viktminskningskompis B. Dom ska prova nu när nästa kurs kör igång v.40.

Anmäl er ni också, det är GRYMT skoj.

Nä, nu är det träning på schemat

Ha det så gott

//J

Nu börjar det verkligen närma sig. Vägde mig idag och vågen stannade på 71.2 kg. Så ni förstår ju hur otroligt nära jag är. Bara 6 kg!! Förstår ni?
Så snart är den lätta biten över och den svåra tar vid, att behålla vikten. Men jag har gett mig fasiken på att jag aldrig mer ska bli så överviktig.

Tänkte lite idag och försökte jämnföra den här shakeskuren med förra och insåg att jag den här gången tänker ohyggligt mycket mer på mat än jag gjorde förra svängen. Vet inte riktigt vad det beror på men jag tror att jag är så nära målet nu att jag ser liksom ett ”slut” på resan.
Tycker även att jag varit mer hungrig den här svängen än förra, men det är inte så att jag vill dö. Har redan planerat in en trerätters middag till när jag börjar äta mat igen. Ser verkligen fram emot det, är sjukt sugen på en broccoligratäng.

Nu ska jag ladda för en bonusdag med jakt =) Tack vare att jag har snälla kompisar och en GRYMT bra chef.

Ha det så gott nu

//J

Tänkte först bara skriva ett litet kort inlägg om vad för skoj jag ska hitta på i helgen och hur grymt bra det går med träningen. Men så chockerades jag över min reaktion när jag tittade på min bild som är på bloggens första sida.

Jag har väl inte riktigt tänkt så mycket på den bilden. Det är ju jag liksom och jag studerar sällan på bilder av mig själv. Men idag så fick jag en känsla av äckel. Äckel över hur jag har kunnat låta mig själv se ut på det viset. Och jag blev faktiskt lite rädd.

Jag har aldrig varit speciellt fåfäng eller ytlig heller för den delen. Jag skiter fullständigt i hur folk ser ut på utsidan hur klisché det än låter, men så är det. Jag har alltid accepterat hur jag sett ut och inte brytt mig om vad folkt tycker. Men nu när jag självkänslan börjat komma tillbaka i samma takt som jag minskat i vikt har jag blivit mer KRITISK till mig själv och mitt utseende.
Jag är fullt medveten om att jag börjat bli ”mig själv” igen. Vilket troligtvis beror på självkänslan och självförtroendet. Jag är inte lika tillbakadragen och obekväm längre.

Men att bli äcklad av över den jag varit kan ju inte vara bra. Fortfarande så gäller det här bara mig själv och hur jag uppfattar mig själv. Skulle jag börja känna så om mina nära och kära skulle jag sluta med viktminskningen på en gång.
Hur jag kan känna så här om mig själv är ett mysterium för mig. Finns här någon Freud som kan förklara fenomenet? För jag vill verkligen inte bli en sån människa som bara bryr sig om det yttre och struntar i det inre. Därför är det väl lika bra att ta itu med det när det än så länge bara handlar om mig själv.

Jag har även i min ”fåfänga” glömt att fråga mina närmaste hur dom uppfattar mig nu gente mot hur jag var för några månader sen. Det är kanske dags att ta itu med det psykiska också och inte bara det fysiska. För uppenbarligen så ändras inte bara kroppen itakt med viktuppgång/viktminskning utan även psyket. Djupt. Jag har bara aldrig tänkt på det förut. Skrämmande…

Ha det så gott nu alla

/J

Hehe, undra om jag kan skylla det mesta på den nu när jag är 31? Men det känns ju lite skönt att ha nåt att skylla på iaf.

Ända sen jag var 17-18 år har jag varit sugen att pierca tungan men inte har vågat för jag är DÖDLIGT rädd för smärta. Iaf smärta som jag vet ska komma och när den kommer. Därför har jag låtit bli, trots att jag har tatuerat mig 3 gånger och fött 2 barn =)

När vi hade fest hemma i juli så blev jag så himla pepp att göra piercingen när finaste Johanna var där och flaschade med sina. Så nu när jag ändå körde igång med shakesen så tänkte jag att jag skulle göra slag i saken och boka mig en tid. Tungan blir ju liksom lite svälld så det är väl lite trixigt att käka vanlig mat så då passar det ju perfekt.

Idag hade jag tid 17,30 och min fina kusin trillade in på ett bananskal och höll mig sällskap. Kan ju lova att jag blev mäkta förvånad när jag insåg att det INTE gjorde ont över huvudtaget. Det ända var att man kände att något hände i munnen, men INGEN smärta alls. Sjukt nöjd, enda nackdelen är väl att det numer är hångel/kyssförbud med maken i 1 månad. Men vad är väl 1 månad i en livstid?

Såja, nu ska jag hoppa in i duschen och gå å knyta mig. Sover ju inte hemma inatt så vägen till jobbet blev lite längre.

Ha det så gott

//J

sådär ja, nu har jag kört igång med shakesen igen. Känns helt ok faktiskt eftersom nu vet jag vad jag har att vänta mig. Enda lilla knorren på den här svängen är väl att jag även bestämt mig för att sluta snusa. Tyckte ju att det gick så galant förra gången så jag ville utmana mig lite extra =)haha BRILLIANT idé enligt mig själv. Men jag känner mig lugn och stabil än så länge, jag fixade tillochmed middagen till familjen idag.

Ikväll ska jag iväg och skjuta björnprovet inför den kommande jakten, ska bli skoj att dra iväg några salvor med gamla bettan.

Imorgon så ska jag iväg och bejaka min 30-års kris som verkar kommit lite på efterkälken. Vad, berättar jag imorgon.

Ska även sova borta här i veckan eftersom jag ska vara barnvakt åt mina bästa vänners barn tisdag och torsdag. Så veckan är i princip fullstampad med göra. tyvärr missar jag ju pilatesen på torsdag, men jag får köra övningarna hemma ist.

ha det så gott

Igår var vi iväg på kräftfest i Hammarstrand och det var grymt skoj. Älskar verkligen att leka när jag är på fest. Så fick vi otroligt god mat också =) Jag åt med måtta för en gångs skull när det var kräftor. Annars har jag ju en tendens att vräka i mig tills det står ut genom öronen.

Imorgon kör jag igång med shakes igen. Blir en tre veckors kur för att få väck de sista kilona. Det är ju snart oktober och då ska det vara klart, sen börjar jag på ”lifetime”  Det är då jag ska lära mig att fixa vardagen med maten i resten av mitt liv så jag inte faller tillbaka i gamla vanor.

Nu blir det till att planera maten för resten av familjen och sen åka och handla.

Ha det gott

//J