Ledarbloggen

Ola Nordebo, politisk redaktör på Värsterbotten-Kuriren, skrev i helgen en intressant krönika där han diskuterar det här med ”Norrlands huvudstad”. Sundsvall har ju som bekant självmant tagit på sig den rollen. Olas text försöker bredda diskussionen och påpekar, mycket riktigt, att Norrland knappast gynnas av att städerna strider om vilken som är huvudstad utan snarare att Norrland vinner på att ett flertal städer lever och växer. Som Ola skriver:

Hellre pärlband längs kusten och inåt landet än ett ensamt smycke med ensamt sken. Norrlandsstäderna har en lång historia av att dra mot varandra i ömsesidig misstro. Framöver gäller det att dra åt samma håll, i ömsesidig respekt.

Mitthem betalar sina hyresgäster 5000 kronor för att skvallra på sina grannar. Den som kommer på sin granne med att röka i de rökfria lägenheter som Mitthem tillhandahåller förväntas alltså skvallra. Det är en rätt obehaglig utveckling som inte så lite påminner om det angiverisamhälle som förekom bakom järnridån. Man kan också fråga hur rättssäkert ett dylikt system är. Nog finns risken att grannar ”tjallar” på varandra för att förhoppningsvis tjäna en liten hacka? Jag ser framför mig ett virrvarr av anmälningar och motanmälningar.

Visst måste Mitthem se till att reglerna efterlevs, men hela tanken med ett angiverisystem är förfelad.