Åsikter som hårdvaluta
Åsikter är publicistisk hårdvaluta. Eller kommer i alla fall att bli det. Det är nära nog ett mantra i tidningsbranschen. När den snabba nyhetsförmedlingen vandrar över till webben så krävs det något annat för att locka till läsning av tidningen. Analys, överblick och bakgrund brukar lyftas fram som några av tidningens fördelar. Och så det här med åsikter. Spännande ledarkommentarer, bra krönikörer, ett välskrivet debattinlägg.
Men hur bär man sig åt för att utveckla opinionsmaterialet?
Det är en av frågorna för en arbetsgrupp inom Mittmediakoncernen. Två manliga chefredaktörer av 60+-modell och tre yngre ledarskribenter (två kvinnor och en man) ska förhoppningsvis komma upp med några smarta svar.
Mittmedia är inget dumt forum för den diskussionen. I koncernens sjutton tidningstitlar ryms liberala, socialdemokratiska och centerpartistiska åsiktssidor. Och dessutom någon enstaka opolitisk.
Vad är det som sticker ut? Var finns de ledarsidor som bryter mönster, som vågar utmana, som känns angelägna?
Den här onsdagen bläddrar vi igenom ett tjugotal tidningar; en del i den egna koncernen, några kollegor på andra håll i landet, utblickar mot Norge, England och Frankrike.
Ärligt talat känns det mesta bekant. Texttungt och ganska traditionell utformning.
Så hur ska vi bära oss åt för att utveckla opinionsmaterialet?
Tipsa mig! Visa på det som sticker ut! Jag bjuder på en trisslott till de goda förslagen.
5 december 2008 klockan 13:51
Vilka åsikter vill du ha som ”hårdvaluta”? Mina är. Men utan respons. Hårdvaluta i det här fallet handlar om ekonomi och i första taget då sjukvård där jag har lösningar på en hel del.
Nu blir jag road.
Har i över tjugo års tid bombat utvecklingschefen med iscentänkbara ideér men ingen respons, märk min trötthet.
Ärligt talat: allt är bekant och redan kört. Beklagar.
6 december 2008 klockan 17:18
[...] på Sundsvalls Tidning, Kjell Carnbro, ett inlägg i vår nystartade redaktionsblogg som handlar om det viktiga opinionsmaterialet som hårdvaluta för tidningarna: Åsikter är publicistisk hårdvaluta. Eller kommer i alla fall [...]
7 december 2008 klockan 20:21
Hej Ulf!
Jag blir nyfiken, lite förbryllad och tycker inte att allt känns bekant. Vem är utvecklingschefen? Någon på ST eller är det landstinget du avser (med tanke på apostroferingen till sjukvården)?
Och vad menar du med iscentänkbara idéer?
Iscensatta har man ju hört talas om, men iscentänkbara…
Ge mig mer kött på benen.
Kjell Carnbro
9 december 2008 klockan 13:13
Förbryllad, Kjell? Så ska det inte vara.
För att övergå till den normalitet jag inte vill kännas vid så konkretisera!
Det finns lösningar på det mesta.
10 december 2008 klockan 23:23
Mitt råd är att inte tappa den liberala grundtonen i ST till förmån för utslätning och anpassning till den majoritet av sosseläsare som finns i en av sossarna och vänstern dominerad stad som Sundsvall.
Att tex låta Jenny Sjödin inta ledarskrivandet då och då är en sådan tydlig eftergift för att blidka ett vänsterdomenrat Sundsvall.
Ta tydlig liberal ställning för en opinionsbildning där ingen behöver tvivla på att ST är en ulv i fårakläder.
ST behöver mera grävande journalistik där orädda journalister hela tiden påminns om att allt är politik.
Jag menar då inte de ”reportage” av snyftkaraktär som skapas av en vänsterdominerad journalistkår av typen Sofia Mirjamsdotter, mfl.
Släpp fram Marcus Bohlin på en mer framträdande plats där han får ett mer långtgående mandat att driva politiska inlägg.
Magnus Erixon framstår ju som en B-spelare om man jämför med Marcus B.
Dessutom måste ST uppdatera sin webupplaga betydligt snabbare och det gäller inte minst Ordet Fritt.
Kvaliteten på Ordet Fritt uppdateringen är synnerligen ojämn även om den blivit klart bättre den senaste tiden.
Låt alla åsikter komma till tals och försök inte styra debatten i en riktning.
En mer dynamisk debatt på Ordet Fritt är vad ST behöver när tidningens egna medarbetare inte klarar av att åstadkomma läsarnas engagemang efter att ha läst ST:s egna artiklar.