Visst är det lite trist med vita, tomma whiteboards? Lyckligtvis har vi några konstnärer här på ST, som ser till att åtminstone en tavla får nytt liv nästan varje dag. Här är dagens alster:
har ni några whiteboardvirtuoser på ditt jobb eller plugg? Använd kommentarsfältet för att länka till era mästerverk!
Åter från semestern upptäcker jag att det hänt grejer på redaktionen under min frånvaro. Några kreativa medarbetare har infört ”Korvtorsda’” då det bjuds på varmkorv med tillbehör i lunchrummet på torsdagseftermiddagarna.
Som det framgår av affischen verkar detta, i mitt tycke, lysande initiativ vara en liten reaktion mot arbetsplatsgymnastiken som vi kör. Eller; man kanske kan se det som ett komplement…
Hoppas korvtorsdan får en fortsättning under hösten.
Journalister ska ju vara hungriga.
Och hoppsan, så har man begått bloggarnas dödsynd nr1: att inte uppdatera bloggen på ett bra tag. Vi har varit väldigt osynliga här i NÄSTI-bloggen den senaste tiden och det är förstås inte bra.
Nu får vi helt enkelt lyfta oss i kragen, spotta i nävarna och inte glömma bort vår stackars redaktionsblogg på det här viset. Shame on us!
Personligen känns det extra pinsamt eftersom jag idag varit på en konferens om sociala medier. Alltså om hur vi mediehus måste bli bättre på att samspela med, och vara relevanta i den sociala medievärlden, med bloggar, facebook, twitter och alla andra spännande tjänster som exploderar därute.
Helt klart finns det en hel del vi på ST måste fundera på och försöka utveckla när det gäller det här området. En av de viktigaste lärdomarna för mig under den här dagen är att vi måste sluta prata teknik och plattformar som polopoly, bloggar, Facebook och Twitter när vi diskuterar sociala medier. Det handlar mycket mer om vi som mediehus måste hitta vår roll och vår ”profil” i den nya webb3.0-världen.
På den frågan finns det inget självklart svar. Det som är säkert är att vi måste börja prova mycket mer på den här fronten, och göra det tillsammans med dig som använder våra kanaler. För det blir inte speciellt socialt om vi gör något på egen hand, eller hur?
Så nu medan det jag har med mig från träffen fortfarande känns som inspiration och inte hunnit övergå i frustration (över hur svårt vi tidningar ibland har att ändra, testa och utvecklas), så vill jag lova att vi på ST kommer att börja jobba med att försöka bli ett mer socialt mediehus.Håll utkik efter mer eller mindre genomtänkta tester och försök. Nu är du förvarnad!
Och som sagt. Det blir inte särskilt socialt om vi inte gör det tillsammans med dig som använder oss.
En början kan ju vara att du kommenterar den här bloggen och kommer med synpunkter och förslag.
För dig som undrar mer om sociala medier, här finns några lästips:
Sociala medier på wikipedia
Ett exempel på en sajt som använder mycket av det som kännetecknar sociala medier är Newsmill.se
Och för dig som redan gör det: här är vår Facbookprofil och vår Twitter:
Mitt i allt hårt arbete med att leverera bra journalistik, erbjuda effektiva annonslösningar, sköta om våra abonnenter och syssla med allt annat som håller mediehuset ST rullande, så står vi snart inför en ännu tuffare utmaning. I alla fall känner jag så.
Det stavas 85,2 km eller Indalsledenloppet.
Vet inte om det var i ett så kallat svagt ögonblick eller om jag har en variant av ”yes man”-genen… Men jag sa i alla fall tidigare i år ”ja” (ett bra ord som kan få jobbiga konsekvenser) till att springa en av sträckorna för ST. Då kändes de som om det fanns väldigt gott om tid att få ordning på träningen och bygga lite kondis. Nu är det bara tre veckor kvar och det där med kondis känns inte lika självklart.
Naturligtvis är det säkert bara jag i ST:s stolta lag som har sådana här bryderier. Och om det bara är jag som inte har rakettempo på min sträcka, kommer det knappt att märkas i totalen.
Dagens stora veckomöte på redaktionen handlade till stor del om jämställdhet. Inte så mycket om hur det ser ut PÅ Sundsvalls Tidning som hur det ser ut I Sundsvalls Tidning och alla våra kanaler. Vi har under en tid mätt hur ofta män respektive kvinnor får synas och höras i våra artiklar, radioinslag och webbtv-inslag. Resultatet har varit ganska nedslående. Vi ger klart mer plats till män än kvinnor.
Därör har vi påbörjat ett långsiktigt och strukturerat arbete med att öka jämställdheten i våra kanaler. Vi ska mäta, hitta rutiner samt aktivt planera vårt arbete med detta i tankarna.
Det kan låta enkelt att lösa det här problemet. Men diskussionen som fördes på veckomötet visar att det är lite mer komplicerat än man kan tro att producera totalt jämställd journalistik och nyhetsrapportering. Hur ska vi tillexempel göra på sporten där vi har fler elitlag i Sundsvall på den manliga sidan? Hur löser vi det med minnesorden på Nära&kära när anhöriga till avlidna män oftare skickar in material än när kvinnor gått bort?
Det finns fler exempel på att det är en komplicerad fråga. Det viktiga är att vi alla är överens om att det här är viktigt, att vi ska bli bättre på jämställdhet och att det ska märkas.
Så håll koll på oss och hur det går i vår strävan att minska antalet gubbar och öka antalet gummor. Och hjälp oss. När du skickar ett nyhetstips, fundera på om det lika gärna finns en kvinna som vi kan kontakta när du är på väg att ge oss namnet på en man.
Ett litet exempel på jämställdhet i dagens tidning: grafik med en kvinnlig brandman.
Jo, jag vet. Vi är inte jättebra på mode och high fashion på ST. Åtminstone inte bland det vi publicerar.
Men det betyder inte att vi inte har snygga kläder på oss, vi som jobbar i huset.
Som featureredaktör inser jag att ansvaret faller på mig. Ska det bjudas på någon Veckans outfit så måste nog jag se till att det blir gjort. Och vad passar väl bättre än mediehusets egna profilprodukter?
Så: Veckans outfit 1.
Bättre eller värre blir det nog inte. Citrongul herrtröja med blixtlås framtill – men bara för att det är påsk väljer jag att kalla det kycklinggult.
Gult är, som väl de flesta hört, vårens färg. Dock inte den här nyansen, är jag rädd. Inte heller kvaliteten 90 procent polyamid och 10 procent lycra faller modekännarna i smaken.
Och de infällda partierna i vitt känns mest som något som accentuerar en begynnande rondör på golfbanan. Notera också den diskreta loggan som placerats på vänster arm.
Sitter och youtubar lite på arbetstid. Stora journalistpriset hägrar ju.
Och vad hittar jag om inte följande klipp. Och – se hela!
Gulligt, säger jag. Och sloganen ”Svårt att vara utan” är klart bättre än vår nuvarande maffiaslogan ”Vi når dig överallt”. Tycker jag. Och får man tycka att Dagbladets ”Närmare dig” är klart bäst?
Men nåt ska man ju vara bra på.
Just nu ligger redaktionsmedlemmarna i hårdträning, det stundar en hockeymatch mot tidningskonkurrenten Dagbladet. Matchen spelas i februari, men redan nu har vi kört igång träningen.
Eller vi och vi, jag är inte så delaktig än.
Rapporten från dagens träning var både positiv och negativ. Till den positiva sidan kan nämnas att en av spelarna har ett förträffligt handledsskott. På den negativa sidan ligger att siktandet med nämnda handledsskott inte är helt hundraprocentigt.
Det fick vår samhällsreporter Peter Jonsson erfara. Skottet tog nämligen rakt i pannan.
– Det som känns mest surt är att det inte behövdes sys. Jag hade hoppats på att knappa in på Salming i stygn-ligan, kommenterar Jonsson.
Mediehuset rockar med Johnny Clark, (säljare & gitarr), Frida Eriksson (radiopresentatör & sång), Anders Härén (webbutvecklare & gitarr), Peter Jonsson (reporter & trummor), Magnus Wikström (Ex Small Town Pimps på bas)
Just nu pågår Radio GULD:s livesändning ”Julkul” i vårt kundcenter på köpmangatan. Livemusiken svarar ett tungt Mediehusband för. En skön blandning av säljfolk, radiopratare, webbare och journalister. Dessutom en tung ståbas med Magnus Wikström, ex Small Town Pimps. Låter bra (bättre än min mobil lyckas återge).
