Att det är svårt att sätta rubriker har vi konstaterat flera gånger i bloggen. Senast igår bloggade kollegan Fredrik om det vanskliga i att försöka sammanfatta en nyhet på några få rader.
Men ibland blir det fel även om man sätter en bra rubrik. Den rubriken kan nämligen hamna i anslutning till en annan text. Med oväntat resultat:
Sjukhusdirektören har beskyllts för mycket. Men inte våldtäkt.
Det blev visst lite fel…
I journalistiken pratar vi ofta om att en artikel har en vinkel. Exempelvis att vi i samband med en nyhet om kommunens besparingar även speglar hur det drabbar barnfamiljer. Då har den artikeln vinkeln ”de drabbade”.
Men möjligheten att kommentera artiklar på webben kan ofta ändra vinkeln på en nyhet, om inte 180 grader, så åtminstone i en helt annan riktning än den story som vi publicerar från start.
Ett lysande exempel på detta är vår artikel om älgjägaren Roland Backlund som efter 50 år i älgskogen fick fälla en riktig bjässe till tjur. ST:s vinkel: en klassisk jägarhistoria med en trevlig 70-årig farbror som berättar om skottet och hur det kändes att skjuta en 23-taggare.
I kommentarerna på ST.nu blev vinkeln annorlunda. Först kom några grattis-inlägg men rätt snart började det handla om lämpligheten att fälla stora tjurar mm.
Det här visar på ett bra sätt hur journalisten och läsarna tillsammans kan ge en bredare bild av en händelse.
Frågan är vad Roland tycker. Han ville ju bara berätta en bra jägarhistoria…
Debatten om slöjor och burka blir allt mer intensiv, men den förs mer i fikarum i privata sammanhang och bloggar än i traditionella medier. Anledningen är lite skrämmande. Man vågar inte bli utpekad som rasist.
Jag har de senaste veckorna träffat ett flertal personer som uttryckt ungefär samma åsikt.
– Det är fegt av medierna att inte våga spegla den verkliga opionen.
– Skulle vi acceptera människor som går omkring i rånarluvor i butikerna på stan?
– Hur kan man föra en vettig kommunikation exempelvis i skolan eller på arbetsplatser med en människa vars ansikte man inte ser?
Ett inslag i Rapport förra veckan, som handlade om en elev på en barnskötarutbildning i Stockholm har upprört många.
På Tensta Vuxengymnasium vill man inte acceptera en slöja som bara visar ögonen.
-Undervisningen handlar om många moment. Det är grupparbeten, argumentation och rollspel där vi anser att man bör kunna se ansiktet på personen. Dessutom ska hon fullgöra praktik, det ingår praktik i utbildningen, förklarar rektor Britt-Marie Johansson i Rapportinslaget.
Så frågan är: Ska vi acceptera detta beteende som är så främmande i vår civilisation, eller ska medierna i större utsträckning ge röst åt de som betonar att detta är ett kvinnoförtryck som inte accepteras i vårt samhälle?
Läs även:
Fransk minister vill förbjuda burka
Det här blir ett ”latbloggarinlägg”. Jag tänker helt enkelt länka till en annan blogg. Nämligen till kollegorna på Medievärldens redaktionsblogg.
De beskriver öppet, ärligt och roligt hur det gick till när de lyckades få in fyra fel i en ingress på 300 tecken.
Visst är det rolig läsning! …men samtidigt finns det som vanligt en gnutta allvar i det dråpliga. Historien visar hur lätt det kan bli fel i det journalistiska arbetet. Och ska journalistiken fungera måste den vara så rätt, riktig och trovärdig som möjligt.
Så vi får ta lärdom av Medievärldens misstag och bland annat ha koll på våra läsglasögon 
. Och förhoppningsvis ska deras rekord(?) i flest fel på få tecken inte slås av oss på ST.
Medievärldens artikel efter att den rättats.
Det regnar ute, men sommaren är bevisligen här. Nyhetstorkan har kommit. Då drar Aftonbladet till med följande toppnyhet:
5-åriga William har skrivit ett brev till statsministern.
Han tycker att affärer borde förbjudas att sälja godis, så att lille William inte faller offer för frestelsen och bränner hela veckopengen på gotta.
Gulligt, sött och puttenuttigt.
Sliskigt så.
Jag undrar hur egentligen diskussionen gick till på Aftonbladet.se.
”Vi har absolut inget att toppa sajten med, vad gör vi?”
”hörru chefen, det här låg bland högen med regeringspost. En liten grabb vill förbjuda godis”
”Skitbra! Kör! Kör!”
Kan inte någon ta och trampa på bromsen?
Snälla?
Dagens stora veckomöte på redaktionen handlade till stor del om jämställdhet. Inte så mycket om hur det ser ut PÅ Sundsvalls Tidning som hur det ser ut I Sundsvalls Tidning och alla våra kanaler. Vi har under en tid mätt hur ofta män respektive kvinnor får synas och höras i våra artiklar, radioinslag och webbtv-inslag. Resultatet har varit ganska nedslående. Vi ger klart mer plats till män än kvinnor.
Därör har vi påbörjat ett långsiktigt och strukturerat arbete med att öka jämställdheten i våra kanaler. Vi ska mäta, hitta rutiner samt aktivt planera vårt arbete med detta i tankarna.
Det kan låta enkelt att lösa det här problemet. Men diskussionen som fördes på veckomötet visar att det är lite mer komplicerat än man kan tro att producera totalt jämställd journalistik och nyhetsrapportering. Hur ska vi tillexempel göra på sporten där vi har fler elitlag i Sundsvall på den manliga sidan? Hur löser vi det med minnesorden på Nära&kära när anhöriga till avlidna män oftare skickar in material än när kvinnor gått bort?
Det finns fler exempel på att det är en komplicerad fråga. Det viktiga är att vi alla är överens om att det här är viktigt, att vi ska bli bättre på jämställdhet och att det ska märkas.
Så håll koll på oss och hur det går i vår strävan att minska antalet gubbar och öka antalet gummor. Och hjälp oss. När du skickar ett nyhetstips, fundera på om det lika gärna finns en kvinna som vi kan kontakta när du är på väg att ge oss namnet på en man.
Ett litet exempel på jämställdhet i dagens tidning: grafik med en kvinnlig brandman.
”I-går-journalistiken är död” skriver Oskar Nord.
Nja, inte helt död kanske, men du är inne på rätt spår. Den bör reduceras.
Det som intresserar läsarna mest är vad som kommer att hända. Mer fakta innan fullmäktige tar sina beslut till exempel. När beslutet kommer ska alla veta vad det handlar om. Men självklart måste vi rapportera om det som har hänt, vare sig vi gör det på papper eller webb eller i andra kanaler.
Skrev om det här i mars förra året på Tidningsliv.
Hänvisade då bland annat till tidningskonsulten Juan Antonio Giner som förordade nedanstående fördelning för att få en bra innehållsmix i en framgångsrik modern dagstidning.
50 % morgondagens nyheter
30 % dagens nyheter
20 % gårdagens nyheter
Läs för övrigt här om den nya dagstidningen i Portugal som Juan A Giner vart med och tagit fram. Tidningen heter ”i” och är en dagstidning i magasinsformat.
Så när (jag skriver inte om…) Dragons blir Gulddrakar i afton så kommer vi förstås att berätta allt om det direkt på ST.nu och i webbtv. Men visst känns det trist att dagen efter inte få fortsätta festen genom att se massor av bilder, läsa kommetarer, få analyser med mera i tidningen. I lugn och ro vid frukostbordet. Nu får vi vänta till på lördag med det.
Här kan man förstås diskutera det lämpliga och vettiga i att en papperstidning inte kommer ut på en helgdag då folk verkligen har tid att läsa den (förutom vissa engagerade personer som fortfarande tågar under banderollerna på 1:a maj).
Men så är det just nu och så har det varit väldigt länge, och det borde väl basketligans ansvariga kunna ha tänkt på när matcherna planerades. För visst måste även höjdarna i Dragons tycka att det är trist att de lokala tidningarna inte dagen efter kan spegla en historisk guldfest. Den hinner svalna på något sätt till då nästa dag.
För det kan väl inte vara så att man av olika skäl hela tiden planerat för en full, publikspäckad och lönsam matchserie, och sett det som väldigt osannolikt att kvällens match skulle kunna vara avgörande…?
Något kommer att saknas till frukost i morgon...
Naket lockar inte längre
Det är ingen tävling, men visst är det roligt när man har många besökare på hemsidan. Gärna fler än en nyhetssajt i närheten. Som till exempel http://allehanda.se i vår egen koncern. Det brukar vi vara. Men inte förra veckan.
I morgon kommer den offentliga webbplatsstatistiken för förra veckan och mina källor indikerar att vi blev omkörda. Deras snackis var helt enkelt hetare än vår snackis. Alltså den eller de nyheterna som har det lilla extra och spektakulera och som lockar gamla och nya besökare till sajten.
Allehanda hade Googlegrabbarna. Alltså ett par kaxiga Härnösandskillar som stämmer sökmotorgiganten Google för brott mot upphovsrätten. Inlänkarna från piratbloggar och och fildelarcommunitys har varit glödheta till allehanda.se.
Vi hade nudisterna i Väster-lövsjön. Den artikeln lockade visserligen till mer läsning än vanligt men kunde inte på långa vägar matcha Googlegrabbarna. Detta trots att vi registrerat en tämligen aktiv trafik från den något avskalade sajten www.naturisten.se under förra veckan.
Kanske är det ett historiskt paradigmskifte inom media vi ser. Fildelning intressantare än naket.
Att bloggen SSBD (Samesamebutdifferent.se) har bäst koll på vad som händer inom mediabloggarna är knappast någon nyhet. Nytt bevis för detta kom i går natt när Sofia publicerade en Twitterdiskussion där Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet mikrobloggar om ett svårt etiskt beslut. Ni kan läsa Jan Helins fortsatta twittrande här.
Jan Helin mikrobloggar om svåra publiceringsbeslut.
Det handlar om den för mord misstänkte barnläkaren, hur man ska hantera uppgifter i hennes blogg och om man ska publicera bilder på graven där barnet ligger.
Sofia (alias Mymlan) är lyrisk över denna transparens från en chefredaktör på en kvällstidning. Och visst är det överraskande och nytt och framförallt något som kan visa vägen för många kollegor.
Tyvärr är det väl ändå så att den här öppenheten än så länge mest når oss branschfolk som läser SSBD och som har rätt Twitter-kontakter etc. Men det är en bra början och nästa gång diskussionen kanske rullar runt på Facebook. Men då var det ju det där med konkurrensen förstås, att inte öppna sig för mycket för konkurrerande tidningar. Där är ju egentligen det stora dilemmat när det handlar om öppenhet/transparens i vad redaktionerna gör …
Precis som det var för inte så länge sedan på webben. Nej, nej, inget på webben förrän det gått i tidningen.
En annan sak som SSBD uppmärksammar är Dagens stasning på tjänsten Newsmatch. En tjänst som länkar till artiklar i andra tidningar kring samma ämne som Dagen själva skriver om. ”Nu skickar tidningen Dagen läsarna till sina konkurrenter” skriver webbredaktören Emanuel Karlsten.
” Så här borde alla svenska tidningar göra,” skriver SSBD och fortsätter: ”… det är bara att än en gång gratulera tidningen till att vara bland de första med det bästa och senaste. Här kan du se ett exempel på hur det fungerar.
Ett exempel på en artikel i Dagen som länkar till andra tidningars artiklar i ämnet, bland annat ST.nu.
