Nu är skrivaren trasig igen

Man ska väl egentligen inte fronta sina misstag. Men den här gången var det faktiskt inte mitt fel. Det var, just det:
Polopolys fel.

Stående bilder, alltså bilder som är tagna på höjden, fyller ut hela huvudspalten på nya ST.nu:s familjelivssida. Det resulterar att vissa bilder blir enormt stora. I synnerhet har vi haft problem med porträttbilder som i papperstidningen bara är en halv spalt – på webben har de varit enorma.

Hur stor bilden till höger var i papperstidningen har jag ingen aning om, men på webben blev den 468 pixlar bred och närmare 1000 pixlar hög.

Skämtsamma ordvitsar om stora bröst kan du posta i kommentarsrutan…

En bra sak med polopoly är att det går att göra ST.nu mycket snyggare än vad det gjorde med den gamla sajten. Det gillar vi. Men det blir ju lite designjobb.

Och inför hockeyslutspelet, som nu visserligen är slut, designade jag den här ”boxen:

Det är alltså jag som gjort bannern, och de två små grejerna i botten. Kanske inte ser så mycket ut för världen, men jag är nöjd. Jag tror att vi måste försöka ha sånt här på sajten, som bryter av med färger och typsnitt. Och som ser lite annorlunda ut.

Ge mig beröm i kommentarsrutan! NU! Jag behöver uppmärksamhet!

Tjohoo!

Likt alla kända bloggare – jag tänker Blondinbella och hennes pojkvän Nils, ni hänger väl med??? – tog jag ett litet blogguppehåll. Jag skyller allt på polopoly, så som jag gör numera.

Jaha, bussen är sen. Det är polopolys fel!
Jaha, såsen skar sig. Det är polopolys fel!
Jaha, det regnar. Det är polopolys fel!

Sedan har jag varit ledig i över en veckas tid (med undantag för i fredags när jag var in på jobbet och sände Hockeypuls: Studio) och är inte tillbaka på jobbet förrän på torsdag. Så skvaller och tissel tassel från webbredaktionens lilla hörna får ni vänta med tills dess.

Nu jävlar kör vi. Någon som är nyfiken på dagens outfit?

Jotack, jag är nöjd med den rubrikstorleken.

Inte.

Som jag skrev i förra inlägget har familjesidan en del problem i vårt nya publiceringssystem, polopoly.

Ett problem är dödsannonserna, som folk tycker har blivit ”suddiga”. Vet inte hur många mail och telefonsamtal om detta som vi fått. Och vi lovar såklart att bli bättre. En effekt av all läsarkontakt är att jag har fått det bekräftat att folk faktiskt läser familjematerialet på webben också, att det inte bara är något som man vill ha i papperstidningen. Det är kul när folk/läsare bryr sig!

Så i dag (söndag, ledig, tid över) bestämde jag mig för att kika in på familjesidan och avkunna min dom om dödsannonserna.

Och jag säger så här: Så dåligt är det väl ändå inte?

Det går ju faktiskt att klicka på annonsen för att få upp den större, och då blir den skarp… Och lyckas vi bara klämma in en fyra-fem annonser på en rad så kommer det att fungera mycket bättre, och bli mer föreståeligt.

Annonserna är nämligen bilder, och när man förminskar bilder så försvinner skärpan.. Så det bästa vore att göra dem mycket mindre och mycket oskarpare och sedan ”tvinga” er som vill se dem att klicka på dem.
Nu ska jag surfa vidare på ST.nu och se om jag hittar några intressanta undersidor.. I morgon är det jag som är tjänstgörande webbredaktör… Och jag har fått lova att inte ringa kollegan från Göteborg före klockan 09:00 med dumma frågor om polopoly. Hon var webbredaktör den här veckan och har därmed kanske mest koll på systemet.

Så det blir väl till att göra som vanligt. Gå på magkänsla och hoppas på det bästa.

På tisdag smäller det. Då lanseras den nya ST.nu… Jag vet inte om jag får lägga upp en opixlad skärmdump, så jag fegar lite…

Det blir i vart fall BRA! Det blir i vart fall SNYGGT! Det blir i vart fall mer ANVÄNDARVÄNLIGT!

Och även om det är utsidan som ni besökare kommer att märka av mest så är det tekniken bakom som vi på webbredaktionen kommer att märka av mest. Polopoly heter det, och är helt annorlunda jämfört med det vi jobbar med i dag.

Tisdag, alltså. 12.00, alltså. Be there, alltså.

Aftonbladet.se råkade i morse ut för en hårdvarukrasch, rapporterar Resume.se. Inte roligt.

Webbredaktörerna fick sätta sig och knacka HTML, precis som man gjorde 1998.

– Vi har skapat en nyhetsblogg för att få ut det senaste i kortform och sitter och knackar html som man gjorde 1998, säger Peter Frey, teknikchef på AB till nätsajten.

Vi råkade ut för lite samma sak i somras, när elaka datavirus bestämde sig för att komma in i ST-huset. Och visst är det en charm i att knacka HTML. Att lägga in en bild tar flera minuter, och minsta utelämnat citattecken kan bli ödesdigert.

Om en vecka lanseras nya ST.nu, men det är egentligen inte det stora. Vi går över till publiceringssystemet polopoly. Hela webbredaktionen är skitnervös. Då försvinner allt vad HTML heter. Då ska allt ske helt automatiskt och high-tech. Jomentjena.

Jag gillar HTML. Stabilt och tråkigt men väldigt pålitligt.

Ungefär som mig.

Och polopoly går ju fan inte att uttala.