Jag har fått fan-brev

Eller rättare sagt två stycken fan-SMS. Visserligen från två kompisar. Men det som är lite roligt är att de kom med bara 15-20 minuters mellanrum efter en nyhetssändning i Radio Guld.

Bilderna av min mobiltelefon är tagna av duktige fotografen Johan Hultgren.

P.S. Vi sänder nyheter varje dag klockan7, 8, 9, 10, 14, 15 & 16 i Radio Guld på frekvensen 106,6 och det är inte bara jag som är duktig – det är vi allihopa! Vi är faktiskt VÄLDIGT duktiga! Seså, lyssna nu!

En glass och allt är glömt

Det finns ett företag som webbredaktionen på Sundsvalls Tidning inte är så förtjust i. Företaget ligger i Östersund och har hand om tekniken bakom ST.nu.

I februari bytte vi webbteknik helt, gick över till polopoly och därmed hamnade vi också i händerna på Östersundsföretaget. Inget fel med det – skönt att slippa tänka på allt själva.

Det är bara det att det har varit en hel del teknikproblem under våren. Sajten har gått ner, uppdateringar har havererat och användarvänligheten för oss webbredaktörer har varit eftersatt.

Vi har varit ganska så irriterade på Östersundsföretaget.

Och det verkar man ha snappat upp. För i början på månaden kom ett SMS. Ett SMS som var laddat med en glass. Från ett okänt nummer.

Nyfiken som man är kollade jag upp numret. Som gick till Östersundsföretaget. Tänkte de att ”Jo, det har ju varit en hel del problem här.. Ska vi kompensera på nåt sätt? Kanske en glass duger bra..”

Men det roligaste är ändå att det bara är vissa av medarbetarna på webbredaktionen som har fått SMS:et. Jag är som sagt en av dem.

Kanske beror det på att jag varit jävligt besvärlig under våren?

Låter som en rimlig förklaring.

SMS-minnet är fullt

Egentligen är det här inte alls jobb-relaterat. Men ändå.

Den ärthjärnan som kom på SMS-minnet förtjänar åtminstone någon form av FN-sanktion eller fördömande.

Det är år 2008, jag tycker att man borde kunna lagra hur många SMS som helst på sin telefon. Jag menar, det kan ju knappast vara så att de små textmeddelandena tar en MASSA plats.

Ärligt talat. Fan vad jag hatar SMS-minnet.

Hånad efter ordsnubbel

Min kollega från Jönköping sänder radionyheter i Radio Guld varje heltimme den här veckan. I går hade han med ett telegram från Island där regeringen avgick. Men det är lite komplicerat att uttala namn och orter i ett helt annat land, och enligt uppgift så stöp han rätt ordentligt i går.

Tio minuter senare får han ett SMS av en vän. En vän som är en hejare på limerickar. Så här står det:

En murvel med skärpa i orden
Rapporterar vad som händer på jorden
”Det isländska valet
är för svårt för talet”
Röt han och slog näven i borden

– I dag blir det inga utrikestelegram, konstaterar kollegan.

107 tecken som värmer

Några av alla hundratals julhälsningar som våra läsare sms:at till oss.

Det har fallit på min lott att sammanställa årets skörd av SMS-julhälsningar. I år är det rekordmånga vilket gör jobbet lite svettigt. Än knöligare blev det när vi i morse upptäckte att vi haft lite fel i systemet och måste jaga reda på meddelanden manuellt i loggar mm. Nåväl, nog gnällt nu.

När jag röd- och tröttögd tittade på den femtielftehundraziljonte raden i listan kom denna SMS-hälsning fram på skärmen:

”God Jul ST. En riktigt kär vän som förgyller mina morgnar de allra flesta dagarna på året. Önskar Christina”

… Tack Christina, you saved my day! Och God Jul till dig också!

(…och lugn, hälsningen kommer med i tidningen längre fram i Jul trots att jag tjyvade med den här).

Den ovärderliga reportern allmänheten

En tidning eller ett mediehus är aldrig bättre än sina användare (läsare, surfare, tittare, lyssnare…). Kanske ett rätt dramatiskt uttalande. Det är väl vi reportrar, fotografer, säljare, chefer med flera som har ansvaret att se till att ST alltid är så bra som möjligt på alla vis.

Men nej, faktiskt inte. Utan din medverkan, dina åsikter, dina tips, din uppmuntran och dina klagomål kan vi aldrig utvecklas och bli ännu bättre.

Jag menar hur bra hade ST.nu varit idag utan Hans Lindströms (snyggt efternamn förresten…) läsarbild på den förvirrade farbrorn som försökte köra offroad med sin lilla bil i trappen utanför Birsta City? Naturligtvis en tragisk nyhet på ett sätt men ändå en självklar ”snackis” som vi måste förmedla.

Bra jobbat Lars! Och till dig vill jag bara skicka en vädjan: knappa in vårt sms/mms-nummer 72 060 på snabbval i mobilen och tveka inte att bidra till att göra oss ännu bättre.

Hans Lindströms läsarbild på en annorlunda trafiksituation i Birsta