Sportbloggen

Robin Söderling jagar i eftermiddag revansch (för finalförlusten i Franska Öppna) mot Rafael Nadal i Wimbledons kvartsfinal. Och på gräset i London kan den mycket väl komma.

På förhand tycker jag att det är en liten fördel för Söderling (om han är frisk igen och håller humöret i bättre schack än mot Ferrer). På gräset studsar bollen inte lika högt som på grus och den går betydligt snabbare. Något Söderling måste utnyttja. Förstaserven måste sitta på minst 65 %, gärna högre, eftersom Rafael Nadal är den spelare på touren med minst antal egna misstag och bland dem med de bästa returerna. Än viktigare blir det med tanke på att Söderling inte bara är ganska dålig framme på nät fortfarande, utan alltjämt är ganska obekväm med att gå fram på nät.

Det finns de som är bäst och det finns de som anser sig vara bäst. Spaniens David Villa är bäst i hela VM så här långt. Han gick mållös från premiären mot ett duktigt påläst Schweiz, men sen har ingen kunnat hindra Villa. I går gjorde han sitt fjärde mål på de tre senaste VM-matcherna i ”slaget om den iberiska halvön”, mot Portugal. När alla knutar är låsta, när Iniesta tror att man vinner matcher på antal bolltouch, när Fernando Torres fortfarande letar formen då har Spanien ändå David Villa. En matchvinnare som inte bara avgör matcher, som löser spanska nervknutar, utan även har en uppenbarelse på planen som gör honom ovärderlig. Han är ju alltid där. Oavsett om han spelar centralt eller lite mot en kant så vill han alltid ha bollen. Och när han får den utmanar han. Som back är han en mardröm. Och som spelare har han varit bäst i VM – hittills.

En som inte varit det är superstjärnornas superstjärna, Cristiano Ronaldo. Han har knappt kunnat erkänna att Messi gjort en bättre säsong i La Liga och hävdade innan VM att France Footballs Guldbollen går till den av de två som gör det bästa VM:et. Hans förbundskapten och ”andrepappa” Carlos Queiroz gav honom lagkaptensbindel för att visa vägen, leda laget, visa sin stjärna förtroende. Ronaldo hade skrattfest i 45 minuter mot ett Nordkorea utan försvarsspel – men har varit så blek, så blek. Han har underpresterat enormt, men än värre är att han inte förstod vad kaptensbindeln också betyder. Det går inte att vara ett eget enmanslag i laget, spotta mot kameramän när man blir utslagen och vägra prata med pressen i motgång. En sak hade Ronaldo dock rätt i: VM avgjorde striden om guldbollen. Grattis Messi (om nu någon tvekade).

* * *

Mina tippade favoriter är båda kvar (Spanien och Brasilien), men för mina favoritlag går det sämre. Italien åkte i gruppspelet, England stötte på blinda domare och effektiva tyskar medan Chile spelade som Chile alltid gör – offensivt naivt mot storebror Brasilien – men man förlorade i alla fall på sitt sätt (en klen tröst). Ett lag som växt fram under VM var Japan. i hemma-VM 2002 var man inte redo, men på åtta år har japanerna utvecklat sitt landslag enormt. Nu blev det en tung förlust på straffar mot ett Paraguay jag faktiskt trodde de skulle slå. Jag unnade verkligen Honda, Endo, Tanaka och kompani en plats i kvartsfinalen.