Månatliga arkiv: december 2008

Permalänk

Mina utmärkelser 2008 – En nyårsblogg

31 december 2008 Postat i Okategoriserade av Jimmy Hamrin 8 kommentarer

Årets lag: Modo Hockey

Årets målvakt: Karol Krizan, MoDo Hockey

Årets back: Pierre Hedin, MoDo Hockey

Årets forward: Ville Snellman, MoDo Hockey

Årets coach: Harri Rindell, MoDo Hockey

Årets Holmgren 1: ”Det där var i krysset, Calle!”

Årets Holmgren 2: ”Vilken maaaaardrömsstart för Zajkowski, 5-1 till Timrå!”

Årets arsel: Kent Norberg

Årets lego: Riku Hahl

Årets ryggskott: Kimmo Lotvonen och Mikko Lehtonen. Samtidigt.

Årets höjdpunkt: Henrik Zetterberg får Conn Smythe Trophy.

Årets Linkan 1: ”Vi håller koll på marknaden.”

Årets Linkan 2: ”Det är ingen panik.”

Årets Linkan 3: ”Han är ett av många namn vi tittar på.”

Årets mittuppslag: Timrå IF 08/09

Årets arsel 2: Fredrik Bremberg

Årets lekman: Laken på hockeysnack

Årets länkare: Tony Tikare

Årets nolla: Magnus Åkerlund, Sundsvall Hockey

Årets pinsammaste: Timrå IK – Sundsvall Hockey 0-3

Årets comeback 1: Timo Pärssinen och Mika Pyörälä till slutspelet.

Årets comeback 2: Eric Moe i oktober.

Årets comeback 3: Timo Pärssinen i november

Årets hjärtat i halsgropen: Timo Pärssinen tar sig för ryggen i december.

Årets comeback 4: Timo Pärssinen kom tillbaka i december igen. Fort den här gången.

Årets tröttaste: Toni Mäkiaho, Timrå IK. Orkade 5(?) matcher.

Årets piggaste: Toni Mäkiaho, KalPa.

Årets duo: Jonte Hedström och Challe Berglund.

Årets centersatsning: Jonte Hedström.

Årets fjant: Martin Thörnberg, HV71.

Årets förnedring: Timrå IK – MoDo, kvartsfinal.

Årets fjantigaste klackramsa: ”Västernorrland, klapp klapp, klapp” signerad MoDo-klacken vid 0-5 på tavlan i match 5.

Årets räddaste: Challe Berglund vid supporterhyllningarna i ST-TV efter kvartsfinal 5.

Årets svettigaste: Sundsvall Hockey, varje kväll.

Årets allt-i-allo: Thomas Johansson, klubbdirektör.

Årets photoshopare: Joakim Sandström, kansli-tekniker.

Årets värvning: Letterna till J20-laget. Platsar inte ens i Lettlands JVM-lag nu.

Årets insats: Småkronorna i JVM, förra säsongen.

Årets Virus Lindberg: Magnus Nyström, expressen

Årets Macarena: Kom igen Timrå!

Årets mössbärare: Henrik Sjöberg, dagbladet.

Årets resa: Rögle-resan.

Årets hjärtat i halsgropen 2: HV71:s 3-3 mål i semifinal 3. Som efter granskning kom några tiondelar för sent. 

Årets efterfest: Eldkvarn på Railway efter TIK-HV 3-2 i semifinal 3.

Årets mest oväntade seger 1: 3-0 borta mot HV71. Med ungefär 15 spelare borta.

Årets mest oväntade seger 2: 5-4 borta mot Linköping. Med ungefär 15 spelare borta.

Årets tidsoptimist: Olle Friberg, brevbärare och trumslagare.

Årets skjutsare: Andreas Skarin.

Årets finger: Pär Styf, lagkapten.

Årets tjatigaste: Niklas ”Bengt-Åke måste toppa” Wikegård.

Årets mupp: ”Jag sitter här och fixar flaggor” Jimmy Hamrin i ST-TV i början av mars.

Årets ambassadörer för svensk hockey: Linköpings HC och HV71 i Champions League.

Årets Timrå IK: Rögle BK.

Årets Södertälje SK: Södertälje SK.

Årets mest spexade event: NHL-premiären.

Årets minst spexade event: Is-premiären.

Årets visionär: Ewa Lindstrand, kommunalråd.

Årets lottförsäljare: Janken. ”Det blir ingen ukulele-musik förrän lottringen är såld.”

Årets illustration: Sanny och Bengt-Åkes flykt från fansen i Schweiz.

Årets pålitligaste: Gadd, först i ståplatskön. Varje hemmamatch.

Årets blogg-kommenterare: Bredsandsgubben.

Årets blogg-beröm: Gunnar Svensson.

Årets halsduksviftare: Magnus Sjöstedt. 112.

Årets skrockare: Alex och Garbokillen.

Årets listan-som-blev-för-lång: Jimmy Hamrin, 31/12.

Taggar:
Permalänk

Har vi haft ojämnare arbetsmoral någonsin tidigare?

30 december 2008 Postat i A-laget av Jimmy Hamrin 4 kommentarer

Först så vill säga att jag är arg och besviken på Timrå IK. Det här skulle vi ha vunnit om vi hade kämpat på samma sätt som i de två senaste matcherna. Jag blev tvingad att ta en promenad efter matchen. Domartrion och PPV-kommentatorn var också väldigt irriterande.

Den som nu hoppar fram och petar på mig och säger ”Vad höll Timrå på med i andra perioden då, Jimmy?” lär inte fråga det en gång till. PPV-kommentatorn provocerade mig kraftigt då han säger att ”Timrå har fått matchen dit dem vill” i den andra perioden. Jag vet att det är tufft att sitta och kommentera där själv men lite bättre analytisk förmåga borde man väl kunna kräva? Hur kan man tro att Timrå ville förlora alla närkamper och spela helt stillastående?

Det är även jättesvårt att vara domare och alla kan göra misstag. Men idag så var det parodi i antalet misstag. Det börjar med Moes utvisning då Frölunda får 5 mot 3 i två minuter och sedan försökte han rätta till misstag åt båda håll, fram och tillbaka. Båda lagen blir griniga. I den tredje perioden så blir vi kraftigt förfördelade. Pär Styf får en klubba i ögat med ungefär fem minuter kvar av Fredrik Pettersson utan åtgärd. Spelare rivs ner i slottet i slutminuten, Tenkrat får en väldigt hårt dömd interference sekunderna senare och som toppen på verket så blåses det icing då vi är en man mindre och vårt sista anfallsförsök fråntas på grund av ett domarmisstag. Jag vill helst inte gnälla på domare men det här var alldeles för dåligt. Poängen betyder för mycket nu.

Men hur än dålig jag tycker att kommentatorer och domare är så var Timrå ändå sämst och till 99,9% bidragande till sin egen förlust.

Vi är i poängnöd och vi har världens chans att vinna den här matchen. Vi klarar 3 mot 5 två gånger. En gång i 2 minuter där Bagarn spelar 1,5 minut halt efter ett skott på foten. Vi tar ledningen i matchen. Varför blir inte det övriga laget tända av det? Jag har under kvällen suttit i tankar kring om jag upplevt ett ojämnare TIK-lag någonsin i mitt liv. Ett lag som visat så här ojämn arbetsmoral?

Så lät det i min skalle efter två perioder. Vi har helt skadefritt nu. Spelarna har visat bra form efter jul. Frölunda hade kraftigt reducerat manskap. Niklas Andersson försvinner under matchen. Tomi Kallio är borta i 10 minuter i den andra perioden. Frölunda var långt ifrån ett topplag på pappret idag. Ändå så är vi helt utspelade i den andra perioden. Det finns inte ord för den besvikelse jag känner jag där. Vi är alldeles alldeles för stillastående. Både i huvud och kropp. Raka(de) ben och långa svängar. Fullständigt ovärdigt klubbens färger.

I den tredje perioden så lever ändå matchen och vi spelar upp oss kraftigt men det räckte inte. Det hade nästan varit stöld om vi vänt matchen också. Men vi hade tillräckligt bra chanser för att vända. Hur kan det komma sig att vi inte spelar så bra från början? Jag kan inte få det till annat än att det är i huvudet på spelarna felet sitter. Moralen eller psyket? Vi har ingen ledargestalt som går i täten. Det måste väl alla i laget ha sett vid det här laget. Nu är det dags att börja leva med den sanningen och inse att var och en själva måste ta täten. Det går inte att gömma sig för det finns ingen som kan göra det bättre än dig.

I den tredje perioden är det faktiskt så att vår ledargestalt på isen är 17 år gammal. Anton Lander visade vägen och var början till vändningen av momentum i matchen. Jag skulle skämmas ganska kraftigt om jag var en vuxen och mycket välbetald spelare i laget när en kille som bor hemma hos föräldrarna i Sörberge och lever på studiebidrag är tuffare i psyket än mig. Anton Lander vill att Timrå IK ska till slutspel. Anton Lander accepterar inte att det ser ur som det gjorde i den andra perioden när han mest fick sitta och titta på. Anton Lander lägger inte ansvar på någon annan, han vill själv vara en del av att fixa det här. Anton Lander älskar Timrå IK.

Jag känner mig lurad. Jag trodde, naiv som jag är, att vi hade lämnat sådana här skitinsatser bakom oss. Att vi hade förstått allvaret och bitit ihop. Att vi kände oss starka och laddade att klättra. Att vi spelade, levde och andades slutspelshockey nu. Jag gör det i alla fall. Från mitt håll alltså. Som supporter.

Nu har vi en otrolig tur. Resultaten för Rögle och de lagen som också har problem med arbetsmoralen gick Timrås väg. Varenda resultat. MoDo ligger sist nu. Senast vi låg sist så ledde MoDo serien. Så det kan gå. Nu har vi inom kort två matcher mot MoDo. Derbymatcherna under lockouten och kvartsfinalerna på senare år har varit speciella men frågan är om inte dessa två matcher inte kommer ta priset ändå. Hualigen.

Närmast nu på lördag så har vi Rögle borta. JVM är förstört för mig. Jag kommer att få svårt att njuta efter det här. Timrå ligger närmast hjärtat och det lider. Jag är orolig igen.

Skit!

Taggar:
Permalänk

Förlunda nytta med nöje och Lett som en plett

30 december 2008 Postat i A-laget, Landslagen av Jimmy Hamrin En kommentar

Även om jag länge anat att Mika Pyörälä förmodligen kommer att lämna Timrå IK efter säsongen så var det ändå en paj i ansiktet att få läsa det så tydligt idag. På tisdagskvällen så spelar han i Scandinavium inför storpublik. Jag hoppas verkligen att det aldrig blir hans hemmaplan.

Det känns fortfarande oroligt inför nästa säsong och helst så vill jag lägga det bekymret längre fram men det är såklart svårt. Det senaste året har Timrås värvarambitioner och värvningar sjunkit i mängd och klass. Det började egentligen redan när Marttinen inte ersattes. Stefan Lindqvist har ännu inte visat sig vara någon att lita på i den här branschen. Han har visserligen inte visat inkompetens ännu heller. Han har egentligen inte visat något alls. Ovetskap ger frågetecken. Frågetecken ger oro.

Allt känns oklart. Ska jag sukta efter allsvenska stjärnor som Christian Sandberg, Pär Arlbrandt, Robert Rosén, Johan Forsberg eller ska jag ha mina förhoppningar på Petri Kontiola, Niklas Nordgren (som för övrigt kom hit som allsvensk stjärna en gång i tiden) eller Jari Viuhkola? Blir Hynning en Hlynning? Förlundar Pyörälä nytta med nöje i morgon utifall NHL-planen går i stöp? Hur blir det med målvakterna, kan vi behålla båda? Är Lehtonen för bra för Timrå 09/10? Osv osv osv.

Äh.

Match. Vinst är möjlig. Vinst är vanlig därnere. Kan vi vinna igen? Självklart så kan vi det. Det vore riktigt underbart till och med. Men det är nog inte superkul att spela i Göteborg och känna att vi verkligen behöver vinna den här matchen. Det kan bli klurigt, nervöst och spännande för oss trogna. Hualigen. Giv oss frid.

**

Ja det var kanske inte så mycket till hockeymatch, det vi fick se tidigare ikväll alltså. 10-1 och 66-10 i skott.

Kul såklart att både Sebbe och Pääjärvi fick komma med i poängprotokollet. Pääjärvi fyra gånger dessutom med bud på minst fyra till. Det var härligt att se Magnus idag, han var verkligen på bra spelhumör. Motståndet är dock för blekt att göra någon stor grej av kvällen. På nyår så kommer det första eldprovet för de två Timråspelarna och de övriga laget.

Jag tror fortsatt otroligt mycket på det här laget. Jag tror på guld. Ryssland blir första laget att försöka sätta min guldtro till tvivel. Det blir otroligt spännande. Vilken nyårskväll. JVM-hockey 20.30. Varenda flickväns drömnyårskväll!

Spelarbetyg Sverige:

  • 5: Ingen
  • 4: Magnus Pääjärvi
  • 3: Victor Hedman, Erik Karlsson, Nicklas Lasu, Mattias Tedenby, Joakim Andersson, Simon Hjalmarsson, André Petersson, Sebastian Erixon, Viktor Ekbom, David Rundblad och David Ullström.
  • 2: Mark Owuya, Nichlas Torp, Jacob Josefson, Oscar Möller, Carl Gustafsson, Mikael Backlund och Anton Persson.
  • 1: Ingen
Taggar: ,
Permalänk

Jag är i alla fall lite imponerad

29 december 2008 Postat i Landslagen av Jimmy Hamrin En kommentar

Trots Niklas Wikegårds ständiga klagotuta så tycker jag att Sverige åter gör en stabil insats när vi vinner mot Slovakien. Det finns självklart saker som kan göras bättre men slovakerna är ändå aldrig nära och det tycker jag visar att vi har ett väldigt bra lag.

Timrå-killarna gör båda bra insatser. Men till skillnad från senast så tycker jag att Pääjärvi är den bättre. Han tillhör faktiskt Sveriges bästa spelare i matchen och bjuder många fina nummer. Borde kanske skjuta lite mer och lite rejälare. Men Pääjärvi jobbar bra och vinner tillbaka många puckar.

Sebbe tycker jag var lite för stillastående emellanåt men han spelade upp sig i slutet av matchen där han tog för sig. Sebbe har en modest kroppshydda vilket gör att han hela tiden måste läsa spelet rätt och hela tiden vara aktiv både i tanke och kropp. Idag fastnade han lite för ofta i sin position. Men han gör överlag utan tvekan en klart godkänd insats.

Bäst i Sverige var annars Victor Hedman tycker jag som i mina ögon helt dominant i matchen. Han ägde isen varje gång han var inne utan att behöva glänsa med finter och annat. Victor gjorde sitt utomordentligt bra och nästintill perfekt i matchen. En del svenska spelare såg stundtals mer ut att spela för scouter än för laget emellanåt. Men idag så hade vi råd med det. Oscar Möller och Mikael Backlund tycktes inte tända till riktigt. Jag hoppas att de kliver fram i tuffare matcher, för det behöver vi. Jag tror också att de gör så.

Anton Persson måste jag också framhålla. Jag tog inte ut honom i mitt JVM-lag men här så har han synnerligen visat mig fel hittills. Väldigt bra och jobbar över stora ytor.

Spelarbetyg Sverige:

  • 5: Ingen
  • 4: Victor Hedman och Jacob Markström.
  • 3: Anton Persson, Magnus Pääjärvi, Erik Karlsson, Joakim Andersson, Simon Hjalmarsson, Carl Gustafsson, Mattias Tedenby, Nicklas Lasu, Oscar Möller och Mikael Backlund.
  • 2: Sebastian Erixon, Tim Erixon, David Rundblad, Nichlas Torp, André Petersson, David Ullström, Viktor Ekbom och Marcus Johansson.
  • 1: Ingen.
Taggar: , , ,
Permalänk

Matchen hade slutspelskaraktär

28 december 2008 Postat i A-laget av Jimmy Hamrin Kommentera

Två bra lag som spelade disciplinerat och väldigt smart i mittzon samtidigt som kampen hela tiden fanns där. Inget lag ville ge det andra laget en minsta tum och det bjöds på mycket närkamper. Lägg därtill att det var bra drag på publiken i större delen av matchen. Jag verkligen älskar när alla fans blir lika arga samtidigt på en domare, oavsett om det ska vara utvsining eller inte. Det blir ett härligt tryck och det brukar ge hemmalaget fördel. Just nerven, kampen och publiken gjorde detta till en match av slutspelskaraktär. Trots få målchanser så var intensiteten hög i matchen.

Tyvärr så var inte matchen perfekt. Hade Bagarns stolpskott gått in eller om vi hade avgjort i vårt powerplay i slutet så hade den här matchen blivit svårslagen i kampen om säsongens match. Timrå hade långa stunder i matchen otroligt svårt att skapa något. Vi kämpade och slet på ett fantastiskit sätt men anfallsspelet fungerade inte mot ett så här pass skickligt defensivt lag som LHC var idag.

Vi leder med 1-0 efter den första perioden trots att vi egentligen bara skapade en enda vass målchans och det var just målet. Linköping var något farligare men inte mycket. Det var bra försvarsspel från båda lagen helt enkelt. I den andra perioden så tycker jag att Linköping växte ut till något helt otroligt bra när de styr bort Timrå och lyckas även sätta bra press. Kvitteringen är rättvis och inför tredje så känns det som att Timrå kommer att få väldigt svårt att vinna den här matchen.

Men Timrå lyckas vända den negativa matchbilden genom att fortsatt konsekvent jobba väldigt hårt. Vi tar över och vinner de flesta närkamperna och vi hade med lite mer tur kunnat vinna matchen. När vi i slutet får 4 minuters powerplay så tycker jag att vi saknar en tillräckligt bra förstacenter. En kille som är grym på att teka framförallt. I sudden så spelar vi bort en stor del av överläget på grund av att vi av någon märklig anledning får in Wandell-Pärssinen-Sundh-Bagarn på isen. 4 forwards och alla vänsterfattade. När LHC då markerar bort Wandell från att kunna skjuta så blir det väldigt konstigt. LHC kunde släppa Pärssinen lite eftersom där han stod så kunde han inte skjuta direktskott och Sundh sköt alldeles för dåligt för att stå där han stod. Klockan rann iväg.

Jag vet inte hur Challe tänkte där men någon miss måste ha skett. Det måste ju såklart vara en högerfattad spelare hela tiden i powerplay, framförallt 4 mot 3. Moe och Tenkrat borde väl kunna bytas av. Sedan så tycker jag att Mikko Lehtonen borde klara av att spela längre byten vid sådana tillfällen. 

1-1 får till syvende och sist ses som ett rättvist resultat. Linköping spelade mycket bra och de har spetskompetens inom alla områden i spelet. Målskytte, passande, defensiva egenskaper, tekande och så vidare. Det är väl bara målvaktsspelet som är lite sådär ibland. Men när laget spelar som idag så behöver målvakten inte vara så otroligt bra heller. Men ”Hento” var bra idag, det var han. Helt klart. Jaroslav Hlinka är väldigt duktig men han får gärna låta bli att filma. Det förlöjligar sporten. Speciellt i sådana här matcher där den ensamma huvuddomaren har svårt att hänga med.

Jaja, vi lär ta LHC i slutspelet. Gärna redan i en kvartsfinal.

För Timrå väntar tre väldigt viktiga matcher i det här slutspelet vi just nu spelar. Frölunda borta, Rögle borta och MoDo hemma är tre matcher som vars resultat blir ja… väldigt viktiga helt enkelt. Jag träffade en kille på annandagen som inte hade vågat titta på den matchen, han hade inte ens kunnat slå på text-tv utan att svepa i sig en öl innan. Det är tuffa tider nu.

Individuellt så är Johan Backlund och Johan Andersson Timrås bästa spelare i matchen. De höll båda mycket hög klass. Det var ingen i laget som föll ur ramen men våra starkaste offensiva kort, våra stjärnor, hade svårt att komma loss och komma till i matchen. Precis som alla andra. Men spelar Timrå med denna anda och denna intensitet i kommande matcher så borde vi komma ur dessa med mer vunna poäng än tappade. Speciellt imponerande var hur vi lyckades vända matchbilden i den tredje perioden. Det lovar gott.

Come on! Jag är på!

Taggar:
Permalänk

Äntligen slutspelsplats + Sebbes fina start

27 december 2008 Postat i A-laget, Landslagen av Jimmy Hamrin En kommentar

Dags att blogga igen nu. Julen är slut. För den här gången. En bra start på bloggandet är ju att analysera Timrås 3-1 seger borta mot SAIK tidigare i afton.

Segern var för det första väldigt viktig och för det andra rätt imponerande. Jag tycker att Timrå är solida och stabila med viss tur. Jag tycker framförallt att alla jobbar väldigt hårt idag, lirare som grovjobbare. Och återigen så har vi bra målvaktsspel av Backe.

Det fanns en del psykologiska aspekter över matchen. Timrås match räddas först i mångt och mycket att vi klarar av 5 mot 3 i 1.40 tidigt i matchen. Den andra gången matchen räddas är när vi får kvittera i boxplay. Fredrik Hynning, som för övrigt tillhörde de allra bästa på isen i matchen, gör ett kanonjobb och avslutar bra. Han brukar göra det när han får sticka iväg sådär. Däremot så har han den här säsongen missat många andra typer av lägen, framförallt den sista tiden. Det är hur som helst så sällan ordet momentum kan användas bättre än efter en sådan kvittering kort efter SAIKs ledningsmål.

Timrå har bra spetsspelare i laget. Klart bättre än vad Skellefteå har. Idag så vinner på grund av sådana prestationer, först Hynnings mål och sedan så är ju både Tom Wandell och Mikko Lehtonen fantastiska vid 2-1 målet. När alla jobbar bra och på samma sätt samtidigt som våra spetsspelare levererar så är vi ett väldigt svårslaget lag. Skellefteå är bra, inget tvivel om det. Men SAIK har inte topparna som Timrå har tycker jag men SAIK har jobbat hårdare än Timrå och SAIK har också ett jämnare och ett bättre sammansatt lag.

Men Timrå går bra mot SAIK. Jag tycker inte att SAIK i någon av matcherna mot Timrå har lyckats få upp vare sig tillräcklig fart eller press på oss där vi är som svagast. Djupt nere i egen zon. SAIK hade kunnat vinna den här matchen med lite tur och ett bättre powerplay.

Många spelare var duktiga i Timrå. Hynning och Backe har jag redan framhållit. Annars så tycker jag att Mikko Lehtonen, Kimmo Lotvonen, Tomas Skogs, Timo Pärssinen och Johan Andersson förtjänar extra beröm. Den sistnämnde där gör en oerhört bra match, han chefade varenda gång han var inne nästan. Täcker skott på skott och vinner närkamp på närkamp. I sina bästa stunder så är Bagarn en MVP-kille i den här serien.

När 28 omgångar var spelade så räknade jag ut att Timrå behövde ta 12 poäng i snitt för varje 7 omgångar vi spelade för att vara säkra på en slutspelsplats. Nu har Timrå tagit 10 poäng på 6 matcher efter det. Så vinner mot Linköping på söndag så är vi med i planerna. Det är väldigt svårt att vibba Timrå just nu eftersom det har infunnit sig en del djupdykningar titt som tätt. Idag vibbade jag vinst och hade en god känsla hela dagen och även under matchen faktiskt. På söndag så är det klurigare. Men Linköping är inget lag att vara överdrivet rädda för. Det är sällan vi förlorar mot dem då vi spelar som vi kan och ska. Dåligt målvaktsspel tycker jag att de har också.

Nu ligger Timrå äntligen på slutspelsplats dessutom. Det känns som om det var väldigt länge sedan vi gjorde det. Närmare 30 omgångar utan att kolla. Jag är en sådan där supporter som nästan alltid tittar uppåt istället för nedåt i en tabell och just nu så tycker jag väl att det är lite för mycket poäng upp till lagen ovanför och jag ser gärna att vi vinner matcherna innan årskiftet här, med start på söndag då. För Frölunda är ett lag vi brukar kunna styra dit vi vill i matcherna, framförallt i Göteborg.

Det var kul att se på matchen på teve idag. Det var ett jäkla drag på läktaren som även den tillresta Timråklacken bidrog till. Det var kul att se hur jäkla glad dem blev dessutom. Jag skulle ha åkt själv.

**

Men en av anledningarna till att jag inte åkte var för att inte riskera att missa dagens JVM-match som jag nyligen sett klart. Sverige gör en okej match mot Finland och vinner planenligt. Jag tippar Sverige som segrare i JVM utan att ha jättekoll på Ryssland och USA men Kanada är helt slagbara i den här turneringen. Jag har sett Kanadas träningsmatcher och jag anser mig ha hygglig koll på hela deras lag och de är kraftigt reducerade av att ha så många juniorer i NHL just nu.

Sverige dominerade mot Finland idag stundtals på samma sätt som vi lite slött brukar kunna dominera b-nationer. Nonchalans och slarv höll däremot på att ställa till det för Sverige i matchen men då klev Jacob Markström fram med några halvsvettiga.

Timråkillarna då? Pääjärvi kan betydligt bättre och missade ett friläge med ett tamt avslut. Han gjorde dock en del bra grejer och han jobbade godkänt bra i matchen. Sebastian Erixon var däremot Sveriges bästa back i matchen. Spelade bättre och bättre under hela matchen och läser ju spelet utmärkt. Han påminde nästan lite om Kristoffer Berglund i den förra turneringen.

Mårts matchade Sebbe stenhårt i slutet och när Finland gick för kvittering så spelade Sebbe nonstop och han gjorde det mycket bra. Det var riktigt kul att se och det bådar gott inför kommande matcher.

Bäst i Sverige annars var nog Oscar Möller av utespelarna, trots att han nonchalerade bort en straff på ett närmast pinsamt sätt. Men Oscar har väldigt mycket i sig och har en nivå högre än de andra när han verkligen går för det. Även Micke Backlund var bra, främst i slutet av matchen då.

Spelarbetyg Småkronorna:

  • 5: Ingen
  • 4: Jacob Markström
  • 3: Oscar Möller, Mikael Backlund, Sebastian Erixon, Victor Hedman, Carl Gustafsson, Simon Hjalmarsson och Joakim Andersson.
  • 2: Erik Karlsson, David Rundblad, Marcus Johansson, Magnus Pääjärvi, Jacob Josefson, Nicklas Lasu, André Persson, Tim Erixon, Viktor Ekbom, Nicklas Torp, David Ullström och André Pettersson.
  • 1: Ingen.
Taggar: , , ,
Permalänk

Uppesittarblogg

23 december 2008 Postat i A-laget av Jimmy Hamrin 2 kommentarer

Niinimaa blir kvar i Schweiz, säger Thomas. Ja roligare morgnar kan man få. Jag drömde faktiskt att jag träffade en lyrisk Linkan på en vacker sommaräng inatt, han hade värvat en ny back, han var så glad och jag blev så glad. Vi delade en härlig stund där på ängen. Men i verkligheten så står vi med samma lag på annandagen som när uppehållet började. Eller samma trupp kanske jag ska skriva för Styf och Wandell har kommit tillbaka och vi går till match helt skadefria. Det är i alla fall en god tröst inför julen.

Omgång 20-33, det vill säga matcherna mellan det senaste uppehållen så ligger vi 6:a i serien. Det är kanske en tydligare indikation på vad den här truppen borde ligga med det material som finns. Men likväl så är vi 10:a och det känns fortfarande väldigt osäkert inför framtiden. Det hade det gjort med Janne Niinimaa i laget också. Men nog hade det känts mer hoppfullt då i alla fall.

Jag har ingen aning om hur spelarna själva ser på situationen. Går de runt och muttrar över uteblivna värvningar eller motiveras de av det att jobba ännu hårdare och att spela ännu bättre? Jag tycker att vi fortsatt kan ha höga förväntningar på laget. Vi är på pappret bättre än vår placering och kan vi skadefria nu visa det direkt mot topplagen Skellefteå och Linköping vad vi vill med säsongen så skulle jag känna mig muntrare. Det enda som egentligen sticker in som en tagg i mig när jag vill säga att det här ordnar sig är de där fruktansvärt tama insatserna i matcher där vi har chans att ta väldigt viktiga poäng. Det är dessa matcher som stör lugnet. De matcherna blottar våra brister. De matcherna, dessa bottennapp, har kommit för ofta.

23 omgångar återstår för oss. För att ta oss till slutspel så lär vi behöva minst någonstans mellan 38-41 poäng skulle jag tro. Åtminstone för att vara någorlunda säkra. Det är möjligt att mindre poäng räcker den här säsongen. Förra säsongen så hade lagen kring slutspelsstrecket liknande poäng som vi har nu vid samma antalet spelade matcher, då var det 43-41-41 på plats 8-10 och nu är det 44-43-42. Den gången så räckte 75 poäng för att ta sig till slutspel. Dit har vi 33 poäng. Men rent allmänt så borde en jämnare serie kräva lite högre poäng för att nå en 8:e plats.

Ja vi kan i alla fall förvänta oss en spännande vår, hur än det går. När allt är över kanske vi dansar på ängar eller så…. ja, just det. Mora åkte ner i Kvalserien i sista omgången förra säsongen på grund av målskillnad trots att de nästan säkrat sig kvar teoretiskt sett med fyra omgångar kvar. I Kvalserien så ramlade de ner i Allsvenskan i sista omgångens sista minut. Tomas Skogs hamnade fel bakom mål vid avgörandet. Men vi har bättre lag än vad Mora hade. Det ska inte kunna hända. Det är ett worst case scenario.

Målet med säsongen nu är slutspel. Vi är egentligen där nu. De sista 23 matcherna för Timrå är ett slutspel. Vi måste spela som att det är ett slutspel. Vi supportrar måste sluta upp som kring ett slutspel. Vi måste fylla arenan och vi måste skapa stämning som om det vore ett slutspel. Att sitta och sura över uteblivna värvningar mår ingen bättre av. Klubben gör så gott de kan. Jag kan inte tänka mig annat.

Jag ska lyda ”skrock”-gängets uppmaning om att ställa mig i klacken igen. Inte för att jag tror jag är någon gud som kan göra klacken bättre men jag kan i alla fall hjälpa till. Mitt mål att stå utanför var för att andra skulle ta platsen jag stod på. Det står folk där varje match nu och försöker, en banderoll bakom klacken syntes senast och även nya tvåpinnsflaggor har setts. Målet är slutfört, ett embryo till nya krafter har visat sig. Slutspelet är här.

God Jul allesammans! Jag återkommer i bloggen den 26:e.

Taggar:
Permalänk

Färre spelare och mer makt

21 december 2008 Postat i Landslagen av Jimmy Hamrin En kommentar

Okej, det är bra att Wikegård för en debatt för svensk hockey. Det känns som att det kanske kan hända något. Men Wikegård använder fortfarande för svaga argument för att bära epitetet expert. Återigen så står han och säger att Sveriges OS-guld berodde till 95% på att Foppa, Sudden och company tog allt ansvar från Bengt-Åke. Att Bengt-Åke skulle sakna engagemang. Att det saknas samarbete med Småkronorna? Så skrämmande dålig analytiskt förmåga kan han väl ändå inte ha? Jonas Karlsson kom in i två minuter och resonerade bättre än Wikegård. Imponerande Niklas…

Men Tre Kronor har problem. Vi har som jag skrev igår en dålig bredd i årgångarna 77-87 som gör att spelare som är bra i elitserien inte håller internationellt. Landslaget vi har haft i den här turneringen har sett pinsamt svaga ut internationellt. Johan Backlund, Magnus Johansson, Tony Mårtensson och Mattias Weinhandl. Det är fyra spelare som har tillräcklig klass att spela i ett VM. Resterande spelare håller nog inte på den nivån. Johan Davidsson borde också självklart hålla men han visade det inte i den här turneringen, han var en av de största besvikelserna.

Vi sög i Champions league och vi suger i landslagsturneringarna. Det känns tydligt att Sverige och Finland har tappat mot Tjeckien och Ryssland just nu. Hade Petr Tenkrat varit svensk så hade han varit given i landslaget. Nu är han inte det i tjeckiska landslaget.

Hur ska Sverige få någon ändring på det här? Ja, som i stort sett alla andra tycker så tycker ju även jag att vi ska använda färre spelare. Det måste sluta mjäkas med hockeyligan. Tre Kronor ska alltid gå före. Orkar inte svenska spelare så får vi drar ner på omgångar i elitserien. Där är jag överens med Wikegård. De som tror att en nedläggning av landslagsturneringar är en lösning har nog inte förstått hur beroende vi är av att det svenska hockeyförbundet fungerar för att sporten ska ha en framtid i Sverige. Att hockeyligan inte ens förmår att få fram pengar till en extra huvuddomare per match trots runt 100 miljoner i snittomsättning bland klubbarna visar hur otroligt svagt välfärdstänk som finns där. De skulle aldrig klara av att sköta svensk hockey.

Spelarbetyg Sverige-Ryssland:

  • 5: Ingen
  • 4: Ingen
  • 3: Johan Backlund
  • 2: Mattias Weinhandl, Magnus Johansson, Tony Mårtensson, Mika Hannula och Jimmie Eriksson.
  • 1: Resterande.
Taggar: ,
Permalänk

Landet runt

20 december 2008 Postat i Landslagen av Jimmy Hamrin 5 kommentarer

SVT bryter alltså mitt i en spännande landslagsmatch för att Landet runt ska sändas. Vilket otroligt hån! Jag trodde seriöst att Fjäll stod och skämtade. Vad är det för människor som skulle bli vansinniga om Landet runt blev 10 minuter försenat? Finns dem? Skulle det här hända under JVM så finns det risk att jag begår lagbrott i ren ilska. Tänk att få se en spännande film på bio och som bryts alldeles innan slutet för att Landet runts supporterklubb ska ha medlemsmöte i lokalen. Otroligt dåligt av SVT! Tar man på sig att sända livematcher så måste man ju visa matcherna till matcherna tar slut.

Till råga på allt så fungerade inte webben som det hänvisades till när jag sprang dit för att se slutet av matchen också. Så fruktansvärt dåligt!

Matchen sög visserligen till stora delar. Mycket av det lägger jag till domarna som tar alldeles för många utvisningar och det i sig gör att matchen tappar tempo. Sverige var det något bättre laget och borde ha vunnit efter full tid. Av Timråspelarna så var det ingen som utmärkte sig något särskilt. Backlund tar det han ska men fick liksom inga riktigt tuffa skott på sig. Sverige försvarade sig rätt bra. Bagarn var mycket bra i boxplay.

Sedan så tycker jag att Niklas Wikegård som expert håller väldig låg kvalité just nu. Han är oerhört endimensionell i sitt sätt att se på hockey. Hans ständiga sågningar av Bengt-Åke Gustafsson känns som att de grundar sig i att han inte förstår B-Ås lugna och balanserade förhållningssätt. Det låter på Wikegård som om han vill se se att Bengt-Åke står och beter sig som Wikegård själv vill göra i båset. Wikegård har väldigt svårt att ta in oliktänkande synsätt.

Jag har i alla fall ingen anledning att misstro Bengt-Åke. Jag gillar att han ger de spelare han tar ut en chans att visa upp sig, att han inte toppar i varenda powerplay med spelare som han redan vet kan prestera på den här nivån och så vidare. Att Wikegård sedan antyder att Sverige inte har någon plan att spela efter känns väldigt märkligt. Det är väl klart att det finns en spelplan. Wikegård ger sedan spelarna all cred för OS-guldet, som ju är den enda gång som Sverige någonsin vunnit en turnering av den kalibern. Om Wikegårds teori stämmer så borde vi haft betydligt fler guld där. VM-guldet samma år tog vi med ett ganska orutinerat lag där vi bland annat slog Kanada med Sidney Crosby i en semifinal.

Min teori om Bengt-Åke är att han skapar lugn och harmoni i en trupp. Han får spelare att trivas och han får spelare att prestera i viktiga matcher. Vi har tagit oss till semifinal i alla hans turneringar som förbundskapten till exempel, därefter så har vi inte haft lag för att gå längre på grund av för få NHL-stjärnor gentemot våra motståndare.

Sedan så kan man fråga sig huruvida klassen på det svenska landslaget just nu är. Mårtensson och Weinhandl är våra bästa spelare framåt men de är ju väldigt långt efter de bästa ryssarna och tjeckerna i KHL. Det fattas bra spets i svensk landslagshockey. Vi tog inte en enda medalj i JVM mellan 97-07 och det är bredden från dessa årgångar som ska leda oss nu i sådana här turneringar. Jag trodde mer på Tre Kronor i den här turneringen än vad som presterats men återbuden har självklart en stor del i det svaga resultaten.

Niklas Wikegård är dock inte helt värdelös just nu, han är fortfarande rätt rolig. Att han anklagade domare Bulanov för att se ut som björnbusarna i Kalle Anka var något som jag skrattade jag gott åt.

Spelarbetyg Tre Kronor:

  • 5: Ingen
  • 4: Ingen
  • 3: Mattias Weinhandl, Johan Backlund, Magnus Johansson, Jimmie Ericsson och Tony Mårtensson.
  • 2: Daniel Fernholm, Mikael Håkansson, Johan Andersson, Oscar Hedman, Mika Hannula, Linus Omark, Johan Davidsson, Jimmie Ölvestad, Kristofer Berglund och Johan Åkerman.
  • 1: Fredrik Hynning, Johan Harju, Johan Fransson, Fredrik Pettersson och Tobias Viklund.
Taggar: , ,
Permalänk

JVM – Säsongens höjdpunkt

20 december 2008 Postat i Landslagen av Jimmy Hamrin Kommentera

Träningsmatchen Kanada – Sverige inatt var verkligen underhållning på hög nivå. En härlig fart och tacklingar hela tiden. Jag tror att det bara hade gått 30 sekunder innan Victor Hedman fått två rejäla tacklingar. Kanada pissade revir direkt och det var ganska tydligt att de är riktigt oroliga över klassen på det svenska laget. Före matchen hörde jag exempelvis Kanadas coach Pat Quinn prata om att det kanske inte är guldet som är viktigast utan att samtliga spelare ska göra sitt bästa. Det känns väldigt okanadensiskt. Eller så är det kanske bara så att vi i Sverige har en fördomsfull bild av Kanada.

Men Kanada var ganska klart bättre än Sverige i den här matchen. Sverige spelade helt okej defensivt och stod upp på ett mycket bra sätt, problemet för Sverige var att vi var alldeles uddlösa framåt. Där har Mårts något att fundera på. Det tycktes nästan finnas rädsla av att ta bra och snabba avslut. Mark ”in da Park” Owuya gjorde en helt okej insats i målet även om han fladdrade lite väl mycket på något av målen. Jacob Markström lär däremot ge Sverige en helt annan dimension av målvaktsspel.

Det var ganska taktiskt av Mårts att vänta med just Markström. Vi gav inte Kanada någon chans att skjuta in sig på honom. Matchen slutade 4-2 till Kanada med klar övervikt i skott. Både Sebastian Erixon och Magnus Pääjärvi tillhörde de svenska spelare som syntes mest i matchen. Sebbe både gav och tog smällar, tog för sig offensivt samt att han var inblandad negativt i ett baklängesmål där han kunnat vara mer rejäl. Pääjärvi hade flera chanser att bli väldigt farlig framåt men avsluten var alldeles för tama. Däremot så jobbade han väldigt hårt genom matchen, det var vid flera tillfällen som han jobbade tillbaka pucken i mittzon.

Sveriges två första kedjor känns väldigt starka på pappret och när laget fått landa och spela in sig på den lilla rinken så kommer det bli bättre. Sverige är en av tre huvudfavoriter till guldet som jag ser det. Kanada har inte fått sitt allra starkaste lag tycker jag, det finns 5-6 spelare i NHL som inte kommit loss och jag tyckte inte att Kanada kändes omöjliga igår. Så Kanada är i mina inga ögon inga storfavoriter, utan detta kommer att handla om ett tredelat favoritskap i Kanada, Sverige och Ryssland i slutändan. USA får ses som lite outsiders medan övriga nationer måste skrälla rejält för att kunna nå en final.

En spelare som ensam talar för Kanada är däremot John Tavares som jag blev mycket imponerad av. Han kändes väl sådär i den förra JVM-turneringen men han har vuxit till sig rejält och dominerade stundtals matchen igår. Det gäller att Sveriges stjärnor också gör så, så småningom.

JVM är för övrigt det bästa vi bjuds på underhållsmässigt i internationell hockey under icke OS-år. Den här grejen att man bara kan spela turneringen tills man blir 20 år gör ju att nerven ökar. Det finns inga nya chanser sedan. Sedan så är samtliga juniorer numera på en väldigt hög nivå. Sverige har nu exemplevis Oscar Möller som fått spela 13 min/match i NHL den här säsongen. Vi har Jacob Markström som kanske har varit hela Elitseriens bästa målvakt. Att turneringen går på liten rink i Kanada inför fullsatta läktare gör ju inte det hela mindre häftigt. Hormonstinna tonåringar med otrolig talang och en vilja av att dominera fysiskt och tekniskt i varenda byte, oförstörda av rikedomens stereotypisering.

Sedan så vill jag också påtrycka den här exklusiva känslan som matcher på nätter ger. Det är lite speciellt att sitta uppe mitt i natten och se hockey. Det ger den där känslan av att man är lite mer hockeyintresserad än gemene man ett extra tillskott.

Det enda som är jobbigt just nu är att jag måste vänta ända till annandagen innan turneringen drar igång.

**

http://www.st.nu/sport/index.php?action=visa_artikel&id=787415&nav_section=4&nav_order=1&nav_part=10

Christer måste ha läst mitt brev och tänkt till. Antagligen.

Skönt hur som helst. Nu kör vi!

Taggar: , ,