Månatliga arkiv: mars 2011


Permalänk

”- Vi kommer ut otroligt bra!”

img_6403

Jeremy Boyce-Rotevall har börjat hitta tillbaka formen. Foto: Katarina Olsson (Arkiv)

J18 Kvartsfinal 1

Skellefteå AIK – Timrå IK 1 – 2

Mål TIK: Johan Nilsson (ass R.Sundlöv) och Anton Wedin (ass F.Lander och Boyce)
Skott: 31 – 29
Utv: SAIK  10 min, TIK: 28 min.

r att höra lite kring matchen så ringde jag upp tränaren Ante Karlsson efter matchen.
- Vi kommer ut otroligt bra till matchen, vi för spelet och är aggressiva. Vi vinner skotten med 19-4 och gör 2-0 i den första perioden, säger Ante.

Att Timrå har den här starten är åtminstone för mig förvånande med tanke på att laget inte haft en tävlingsmatch på flera veckor.
- Vi hade en vänskapsmatch mot Brynäs i fredags men det blir inte samma sak. Men vi sa tidigt att vi skulle göra något bra av det här uppehållet och inte se det som ett problem.

I början av den andra perioden drar Timrå på sig två utvisningar samtidigt och åker på ett tre mot fem i två minuter men håller undan.
- Vi åker på mycket utvisningar där men jobbar bra i boxplay och Sebastian Andersson gör flera riktigt bra räddningar som gör att vi kan hålla 2-0 så länge.

Just målvakten Sebastian Andersson var den spelare Ante Karlsson ville lyfta fram mest idag men han pratade även stort om en till kille: - Tommy Stenqvist har länge haft problem med en axel men fick klartecken att spela av läkaren och gör en fantastisk match trots sina smärtor. Han är dominant och där har vi nästa storback i den här klubben, han visar en otrolig karaktär den här pojken. Men totalt sett så var det här en väldigt stor laginsats och jag vill lyfta fram hela kollektivet.

Skellefteå vann skotten i den tredje perioden och reducerade med 16 sekunder kvar av matchen. Men Karlsson var aldrig riktigt orolig: - SAIK blir lite frustrerade och går framåt medan vi backar tillbaka lite grann, delvis på grund av att många nyckelspelare fått slita hårt i boxplay tidigare i matchen. Men vi behärskar det riktigt bra och de flesta av deras skott kommer långt utifrån. Vi spelar vuxet och håller undan på ett bra sätt.

Båda klubbarna har haft förmånen att spela sina bästa lag och SAIK har flyttat ner landslagsspelare som Stefan Steen, Sam Marklund och Viktor Arvidsson bl a. I Timrå så har trion Daniel Öhrn, Anton Wedin och Jeremy Boyce klivit ner från J20.
- Alla tre gör det riktigt bra och jag vill inte hylla någon mer än någon annan men jag blev riktigt glad av att se Jeremy som haft det lite tungt på slutet. Han klev upp och ser ut att vara i bra form igen. Det har kanske varit mycket för honom att spela i så många olika lag i vinter, säger Ante och syftar på A-laget, J20, J18 och juniorlandslaget.

På söndag klockan 15.00 spelas nästa match i kvartsfinalen där Timrå kan avgöra och gå vidare.
- Då kommer det att krävas ännu mer från oss då SAIK kommer vara otroligt hungriga då det kan vara deras sista match för säsongen.

Taggar: , ,

Permalänk

Nästsista inlägget i mars

Det rullar på lite nu. Max Friberg är officiell och Simon Önerud närmar sig den statusen med stormsteg. Jag är väldigt nöjd över att Max fick ett kontrakt över två år och jag tror stenhårt på den killen. Varför har jag redan skrivit flera spaltmeter om men jag tror att vi har en ny publikfavorit i honom.

Nu ska det bli intressant att se vilken NHL-klubb som draftar honom i sommar.

Skellefteå tog sig rättvist till final och jag vill nog tro att jag var bland de allra första i Sverige att peka ut SAIK som ett finallag när jag gjorde redan under försäsongen. Finalen väntar jag dock med att tippa.

Matchen som sådan var fantastiskt bra där Luleå verkligen klev fram och underhöll på ett fantastiskt sätt. SAIK fick en drömstart men Luleå vek verkligen aldrig ner sig och var ju extremt nära att få in ytterligare en kvittering i slutet.

Även om SAIK gått till final så tycker jag att Luleå är säsongens skönaste lag på något sätt med tanke på att de jobbat med sämre förutsättningar. Luleå har visat att man behöver vare sig dyra nyförvärv eller tre blivande NHL-stjärnor i backuppsättningen för att ta sig långt. Det var små marginaler hela vägen och den sista matchen fick SAIK med sig de avgörande studsarna.

Jag måste också säga att jag tycker att Luleå har klivit upp fantastiskt bra på supportersidan och har haft den bästa stämningen i Norrland. Bara det att de får hela hallen att stå upp i slutet av matcher där laget jagar kvittering är otroligt mäktigt. Det känns som att när de fick en riktig ståplats på en kortsida så började det hända grejer även på den fronten.

Roligt också att Crippe Söderström fortsätter göra ett så pass bra slutspel. Jag tycker att han ofta varit bra i just slutspel, det är som att han tänder till mer än han gör annars. Jag kan väl precis som under kvartsfinalerna ta ut All Star Team över semifinalerna:

Lag 1

Målvakt: Andreas Hadelöv, Skellefteå
Back: Martin Sevc, Färjestad
Back:  Jonas Junland, Färjestad
Center:  Chris Abbott, Luleå
Forward: Christian Söderström, Skellefteå
Forward: Konstantin Komarek, Luleå

Lag 2

Målvakt: Alexander Salak, Färjestad
Back: Fredrik Lindgren, Skellefteå
Back: Magnus Nygren, Färjestad
Center: Erik Forssell, Skellefteå
Forward:  Joonas Vihko, Luleå
Forward: Per Åslund, Färjestad

Taggar: , ,

Permalänk

Om PW, Friberg och Önerud

Individualism och valfrihet. Två ord som präglar dagens samhälle. För Timrå IK ger det ett dåligt besked och ett bra besked.

Det dåliga beskedet är att Fredrik Pettersson-Wentzel väljer bort Timrå IK för Färjestads BK. Ett ganska logiskt val om man objektivt väljer att titta på fakta. Färjestad är en större klubb med bättre organisation, en mer framgångsrik målvaktstränare och ett betydligt starkare försvar. Timrå hade dock varit ett mer lojalt val utefter att vi faktiskt gav PW en riktigt bra chans att visa sig i Elitserien trots att han så långt hade haft ett mellanår. PW tackade genom att rädda oss kvar i Elitserien men vi var dock inte fina nog att stanna i när den större klubben blev intresserade.

Jag tycker att det är ett extremt tungt besked. PW är en imponerande målvaktstalang som med bra guidning kommer att stå i NHL, en vacker dag. Istället uppges Timrå på sina håll jobba för ett målvaktspar innehållandes Stefan Ridderwall och Joakim Lundström. Två andremålvakter.

Jag ogillar denna satsning. Var det någon position jag ville känna mig mer trygg i än för ett år sedan så var det på målvaktssidan. Nu låter det som att vi återigen kommer att chansa på att en av målvakterna ska slå igenom. Det enda plus Stefan Ridderwall har på Pitkämäki är åldern och storleken. Annars skiljer det inte så mycket i kvalitet, de har båda en stark säsong i Elitserien men flera svaga och de har båda haft bekymmer med skador.

Och Jocke Lundström är en målvakt som jag aldrig riktigt gillat. Det var imponerande av honom att avsluta säsongen i Frölunda med tre raka segrar men Frölunda vill alltså ändå inte ha kvar honom. Jag kan förstå det. Jocke är inte en tät målvakt utan en målvakt som alldeles för sällan gör avgörande räddningar eller ger laget en bra chans att vinna med viktiga räddningar. Det var inte lätt att stå i Sundsvall men när laget behövde hans storspel som mest vek han ofta ner sig, främst i Kvalserien till Hockeyallsvenskan häromåret.

Lundström har hygglig teknik, står långt in i målet men lyckas inte riktigt hålla tätt. Jag tycker att han tenderar att gå mer på känsla än konsekvens och lämnar ofta luckor under och ovanför armarma samt mellan benen. Jag tycker inte att han känns tillräckligt snabb heller. Han känns som en avlastande andremålvakt som kan stå en gång var nionde eller tionde match.

Tyvärr känns inte Stefan Ridderwall idagsläget som en kille som klarar 45-50 matcher. Känslan med ett sådant här målvaktspar är att det återigen riskerar att bli ett dribblande från start där ingen lyckas vinna förtroendet i mer än max 2-3 matcher i rad. Jag håller dock Ridderwall som den målvakt av de två som har störst chans att lyckas utifrån att han har den bästa högstanivån av de två.

Nej, frågar ni mig så hoppas jag att vi bara värvar en (helst Ridderwall) av dessa två och sedan ett starkare namn.

Tillbaka till valfriheten. Max Friberg kan välja elitserieklubb som vi andra kan välja frukt på ICA. Om medias uppgifter stämmer så väljer han inte den största och saftigaste frukten utan att han väljer den, för honom, nyttigaste frukten, d v s Timrå IK. Här finns störst chans till speltid och precis som nyttiga frukter med rikliga mängder av vitaminer så gör det honom gott.

Gällande Max så är jag, precis som jag skrivit flera gånger tidigare, övertygad om att han går in på tre kedjor i TIK. Han har farten, han är irrationell, teknisk och väldigt smart. Bra skott också. Han kommer att kunna dominera i vissa matcher. Han är dock fortfarande tonåring och har bara spelat i division ett vilket gör att det vore omänskligt av honom att inte vara ojämn under sin första säsong. Dessutom försvinner han i sju matcher mitt under säsongen då han kan klassas som given i kommande JVM-turnering.

Max kommer att draftas i sommar och jag hoppas att han sajnar två år med Timrå IK och inte sticker innan han är redo.

Dessutom uppges Simon Önerud hamna i Timrå IK. Simon är en aggressiv och skridskostark spelare som kan bryta mönster i matcher. Han saknar dock lite spelsinne och händer. Däremot var han som junior en väldigt bra målskytt och han trivs i trafik. Han skulle kunna funka som en tredjelänk i en bra kedja och på så sätt blomma ut. Men oavsett om han blommar ut eller inte så är han som sämst en kille som jobbar lika hårt och tufft som exemeplvis Alexander Larsson.

Max och Simon är två forwards som skulle passa bra i Timrå IK 11/12. De är unga, billiga, de jobbar stenhårt och spelar med hög intensitet och aggressivitet. De skulle göra Timrå IK till ett jobbigare lag att möta.

Skulle Max och Simon vara klara så står vi redan på åtta ytterforwards och behöver såldes bara fylla på med 2-3 namn till där. Det känns som att ett etablerat namn räcker och de sista platserna kan tas av uppflyttande juniorer.

Taggar: , , , ,

Permalänk

Om Lander och Kvalserien

Anton Landers kamp mot VM – Del 1

Sverige besegrar Lettland med 4-1 i en match där Anton Lander tog sina första steg mot en VM-plats. Det kommer givetvis bli stenhårt men jag tror till skillnad från SVT:s experter att Anton har en rätt bra chans. Bara det att han utsetts till assisterande kapten säger en del om att förbundskaptenerna kan ha en plan för honom.

Jag tycker att Anton börjar matchen lysande och visar framfötterna direkt. Han tog tag i pucken och drev igång saker och ting. I den första perioden står han för en lysande frispelning till Sebastian Karlsson som otroligt nog inte får in pucken där. Anton spelade ihop med två riktigt starka skridskoåkare och forecheckare i just Karlsson och Pontus Petterström. De passade väldigt bra ihop.

I slutet av den första perioden gör Anton 2-0 efter en fin backhandpass från Karlsson. Lander smyger in fint i den öppna ytan i slottet och trycker dit den direkt. Inget kladd! Men precis som hos hela det svenska laget så höll Lander sämre kvalitet i period två och tre. I speciellt den tredje perioden såg han lite trött ut och dels att han inte spelat på länge och dels att matchen var avgjord såg ut att påverka hans insats. Anton är ju rent allmänt som bäst när matcher står och väger.

Antons roll var i matchen var annars som en slags fjärdecenter som inte fick spela powerplay men fick första bytet i boxplay hela tiden. Det är den rollen Anton har en chans att ta sig in i VM på också. Jag är dock inte helt nöjd med hans spel i boxplay. När Lettland hade pucken under kontroll hamnade han lite i något slags mellanläge av att pressa och avvakta. Detta gjorde att han i vissa lägen bågade kroppen ur skottlinjen vilket gjorde att han fick sträcka fram klubban för att täcka skott snarare än att använda sin kropp. Det senare alternativet är ju aningen mer effektivt.

Ska man pressa måste det vara rejält och ska man avvkata så måste man stå i skottlinjen. Enkelt va?

Nåja, allt som allt var det en bra första landskamp inför VM av honom och nu har han gjort mål i Tre Kronor också. Det är det inte många som kan skryta med. Jag hoppas att han fick behålla pucken.

Om elitserielagens kvalkollaps:

Herre-gud! Vad är det som händer?

Södertälje förlorar mot avsågade Örebro hemma och Per-Åge Skröder lägger en av de sämsta straffar jag någonsin sett i ett avgörande läge. Han själv kan ju inte ens ha trott att den skulle gå in. Det är en sak att snubbla som Beckman eller skjuta över som Håkan Mild men att liksom redan från början inte ens ta fart eller se ut att ha en idé när man kommer fram är obeskrivligt svagt.

Jag såg inte SSK:s match men att de inte vinner den matchen är högst anmärkningsvärt och det är det mest uppseendeväckande resultatet i denna kvalserie hittills. Jag såg höjdpunkterna och storförvärvet Markus Seikolas insats såg inte ut att ha varit något vidare. Tänk detta SSK som gjorde en så otroligt stark insats hemma mot Timrå i den nästsista omgången och såg redan då ut att ha grejat nytt kontrakt efter Vidells makalösa show!

Videll gjorde 1+3 då mot Timrå. På sju matcher i Kvalserien har karln gjort 1+2. Det är extremt underkänt av en spelare som bör klassas som VM-aktuell utefter den säsong han haft i övrigt.

MoDo har det inte lätt nu. De må vara uddlösa och skjuta många ofarliga skott men de bränner ju också några helt sanslöst klara lägen, i match efter match. Nu gjorde Ritchie mål men han och Skröder tycker jag är riktigt starka framför kassen och får ju några sinnesjukt bra lägen i varenda match de inte lyckas trycka dit. Det är inte bara oförmåga, det är otur också.

Dessutom är MoDo en väldigt enkel klubb att sparka på just nu. Kvällspressen gör så klart sitt med att leta schismer annat, allt för att såra och ge folket det snask man uppenbarligen vill läsa. Utifrån det så gör MoDo det väldigt bra på så sätt att man inledde dagens match med att fullkomligt dominera och dessutom också ta ledningen. Den största anledningen till att MoDo inte tar tre poäng beror på att man aldrig lyckas göra 2-0. Växjös turliga kvittering blev momentum-mässigt väldigt avgörande.

MoDos säsong är på flera sätt ett mysterium. Laget har varit nästintill skadefritt hela säsongen och fått förstklassiga mitt-i-säsongen-värvningar för att lyfta laget. Förutsättningar som vi i Timrå knappt ens kan drömma om att få ha. Det är dock tydligt att flera spelare underpresterar men det är också flertalet spelare som är sämre än de en gång varit.

Jag tycker att Mattias Timander tappat otroligt mycket det senaste året och jag tycker att en spelare som Per Svartvadet är helt menlös i spelet. Svartvadet åker aldrig i maxfart utan glider omkring med raka ben och söker flippmackor som inte sällan är resultatlösa. Han tar alldeles för lite kamp och visar inga ledaregenskaper alls på isen. Jag minns ju tyvärr hur otroligt dominant han var när Timrå åkte i kvarten 2007. Han var i stort sett den lilla skillnaden mellan lagen då. Men det var då det.

Det finns givetvis fler exempel i MoDo-truppen också men dessa två är de största flopparna i min värld då de varit så stora gestalter tidigare och varit ledartyper som lyfter i avgörande lägen.

Jag har hela vägen tryckt på att båda elitserielagen kommer att greja det här. Men de senaste två omgångarnas resultat har gjort att sannolikheten på att minst ett elitserielag åker ut ligger på typ 95% nu. Det kommer givetvis bli så att ett lag ryker nu.

Växjö ska givetvis rosas i detta också. Oscar Ahlsenfeldt är i superform och begränsade backar som bl a Björn Karlsson och gamle TIK-junioren Johan Jonsson spelar sitt livs hockey. Dessa med många fler så klart. Alla nyckelspelare bidrar på ett eller annat sätt i Växjö. De spelar dessutom extremt smart och har visat att de kan klara av att vända matchbilderna till sin fördel i varenda match. Ett väldigt välcoachat och organiserat lag som överträffat mina förväntningar.

Läget just nu så ser pass bra ut att det knappt går att missa Elitserien. Men lag som Leksand, Skellefteå och Malmö m fl har missat i kanonlägen tidigare år. Inget lag är för bra för att inte kunna hamna i kvalseriefrossa.

Men klarar Växjö detta så finns det goda förutsättningar för att laget ska kunna etablera sig betydligt bättre än vad exempelvis Rögle och Mora gjorde. Det finns finansiärer runt klubben och en ny arena invigs till hösten.

Men herre-gud… Jag kan inte släppa Per-Åge Skröder, vilken straff. Eller straff och straff. Det där var snarare en passning till målvakten. Att inte ens ta fart samt att avsluta så löst och annonserat är så uselt att det inte går att beskriva. Under en uppvärmning lovar jag att norrmannen tar mellan 15-20 avslut som är bättre än det där, även om han bara ska värma målvakten.

Det där kan bli dyrbart för MoDo det, Per-Åge.

Taggar: , , , , ,

Permalänk

Hur säkert är det att Adam Larsson blir en världsback?

Det var ingen större dramatik under kvällens semifinalmatch för oss känslomässigt objektiva. Det var en extremt taktisk match som dock bjöd på bra kamp och bra närkampsspel. Det gjorde dock att tankarna stundtals vandrade iväg.

Jag började tänka på sommarens draft som Edmonton Oilers med allra största sannolikhet ser ut att få förstavalet i. Laget har en hel drös med unga och bra forwards på gång men man saknar en blivande superback. Frågan jag ställde mig under dagens match var om Adam Larsson verkligen kan bli den stjärnan?

Det är idagsläget svårt att tyda ut någon given offensiv succé i Adams backspel. Han har en lite kantig skridskoåkning och har under den här säsongen inte visat sig vara något bra vapen i powerplay. Men vi snackar ändå om en kille som var 17 år när säsongen startade. Han är otroligt mogen och betydligt mer stabil i egen zon än exempelvis David Rundblad. Men jag vill nog hävda att han haft ett mellanår totalt sett, kanske mycket beroende på skador.

Hur bra han kommer att bli är extra svårbedömt utifrån att han är back. Backar som är supertalanger tidigt blir faktiskt sällan absoluta toppbackar. Varför vet jag inte men backspelet är mer komplext än forwardsspelet och det är svårt att även för den bäste scouten att förutspå hur framtiden kommer att se ut för en back.

För att hitta exempel på det så räcker det egentligen med att titta i NHL:s poängliga för backar och på vilken plats toppbackarna draftades på:

Topp 20 i poängligan för backar 29/3

1. Lubomir Visnovsky – 118:e totalt
2. Nicklas Lidström – 53:e totalt
3. Keith Yandle – 105:e totalt
4. Dustin Byfuglien – 245:e totalt
5. Tobias Enström – 239:e totalt
6. Christian Ehrhoff – 106:e totalt
7. Kris Letang – 62:a totalt
8. James Wisniewski – 156:e totalt
9. Shea Weber – 49:e totalt
10. Erik Karlsson – 15:e totalt
11. Tomas Kaberle – 204:e totalt
12. Dan Boyle – Draftades aldrig ens.
13. Brent Burns – 20:e totalt
14. John-Michael Liles – 159:e totalt
15. Brian Rafalski – Draftades aldrig ens.
16. Alex Goligoski – 61:a totalt
17. Zdeno Chara – 56:a totalt
18. Brent Seabrook – 14:e totalt
19. Alex Pietrangelo – 4:e totalt
20. Duncan Keith – 54:e totalt

En ganska fascinerande lista på så sätt att endast en back bland de 20 bästa poängplockarna gick bland de första tio och det var 19:e placerade Alex Pietrangelo. Utöver honom gick bara tre till i första rundan och hela fem stycken gick inte ens bland de 200 första i sin kull.

De NHL-backar som finns i ligan idag som gått etta i draften är Roman Hamrlik, Ed Jovanovski, Chris Phillips och Erik Johnson varpå ingen har någonsin nominerats till en Norris Trophy som ligans bästa back.

Ur detta perspektiv så vore kanske att välja en toppcenter typ Ryan Nugent-Hopkins ett bättre val för Edmonton. Centrar som går etta misslyckas väldigt sällan med att bli världsspelare nämligen. Det har inte hänt sedan Patrik Stefan valdes före bröderna Sedin 1999.

Taggar:

Permalänk

Vart är vi på väg?

Silly-läget 28/3:

Utifrån många frågor runt lagbygget så skriver jag ytterligare ett inlägg i ämnet för att klargöra hur jag tänker. Detta är ju under ständig förändring utifrån vad som händer också.

Målvakter:

Ingen är kontrakterad. Men vi vill ha kvar Fredrik Pettersson-Wentzel och har visat intresse för Iiro Tarkki, Joakim Lundström och Stefan Ridderwall.

Gällande PW så finns en uppenbar risk att han väljer Färjestads BK om de vill satsa på honom, vilket rykten gör gällande. De har seriens mest framgångsrika målvaktstränare och förutsättningar till ett bra försvar framför honom. Timrås hopp ligger i att vi faktiskt tog väl hand om honom och gav honom en bra chans att visa sig i Elitserien trots att han bara var andremålvakt i Almtuna. Iiro Tarkki sägs vara dyr och jagas av KHL-klubbar. Kvar är då Jocke och Riddarn och ingen av dessa är någon förstemålvakt. Att satsa på två andremålvakter och hoppas att en tar steget till stabil förstakeeper lyckas mer sällan än ofta.

Så tappar vi PW bör vi hitta ett tungt namn som lovar stabilitet. Åkerlund har nog inte fått nej än heller men ligger gissningsvis en bit ner på listan.

Karta:

1. PW eller ersättare
2. Ridderwall, Lundström, Åkerlund eller annan outblommad keeper.

Backar:

Antti Halonen, Marcus Högström, Elias Granath, Nichlas Torp, Mat Robinson och Jesper Dahlroth bör få sällskap av en stabil rutinerad förstaback. Det har ännu inte framkommit att det skulle finnas några konkreta bud på Sebastian Erixon. Utöver dessa åtta så ser jag gärna att man kontrakterar en juniorback.

Karta:

1.  Stabil förstaback – Sebbe el ers.
2. Antti Halonen – Mat Robinson
3. Elias Granath – Marcus Högström
4. Jesper Dahlroth – Nichlas Torp
5. Patrik Edlund/Tommy Stenqvist

Forwards:

Kim Hirschovits är fortfarande den enda centern som är under kontrakt. Bland ytterforwards finns en god bredd med Matt Murley, Ilkka Pikkarainen, Timo Pärssinen, Martin Röymark, Per Hallin och Alexander Larsson klara. Gissningsvis så ligger Jeremy Boyce, Anton Wedin och Linus Werneman bra till också. Målsättningen bör ligga på att ha minst 15 forwards.

På rykten in så väntas svar från Max Friberg och Simon Önerud sägs vara ett hett byte. Gällande Önerud så tror jag att det kan finnas kapacitet för över 10 mål bara han får rätt omgivning. Det är en underbar spelartyp som jobbar stenhårt. Slår han dock inte ut så riskerar vi dock att få lite väl många enkelspåriga forwards och får svårt att göra mål. Förhoppningen på en sådan här kille borde vara att få in honom till att kunna ta en tredjeroll i en bra kedja. Andra forwards som lite lösare kopplats hit är Jesper Ollas, Daniel Åhsberg och Johan Sjödell-Wiklander. Av dessa tre tror jag personligen mest på Åhsberg som spelare.

På centersidan väntas svar från Anton Lander och Gabriel Karlsson. Dennis Rasmussen och Johan Andersson nämnts som nyförvärv. Jag är rätt hög på Dennis medan Bagarn känns okej men inte mer utefter hur han spelat på senare år.

Förutom nämnda namn så tror jag att ingen från förra säsongens lag blir kvar. Alla med kontrakt sitter inte jättesäkert heller för den delen. Dessutom bör det göra lite utrymme för att Pärssinen kanske inte håller.

En målskytt bör hur som helst värvas. Ingen superdyr kille men gärna en spelare som jobbar hårt och hittar nätet var tredje match ungefär.

Karta:

1. Murley – Lander el ers. – Ny målskytt
2. Pärssinen el ers. – Hirschovits – Pikkarainen
3. Röymark – Gabbe el ers. – Friberg/Åhsberg/Ollas/JSW
4. Ev Önerud – Rasmussen/Bagarn – Hallin
5. Larsson – Boyce – Werneman/Wedin

Så tänker jag.

Taggar: , , , , , , , , , ,

Permalänk

Vi behöver en rutinerad och stabil back

http://hockey.expressen.se/elitserien/1.2381087/mat-robinson-overens-med-timra

”Jag har inga kommentarer om framtiden för Mat innan han har spelat klart sin säsong i respekt mot Sparta, säger Robinsons agent Christian Sjögren.”

Det är en märklig bransch det här. Det Sjöken säger där är att Mat Robinson är klar för en ny klubb men man vill inte gå ut med det innan säsongen är slut. Om man nu vet att han är klar för en ny klubb kan man väl lika gärna säga vilken klubb det är och gå ut med det. Har man förhandlat med en ny klubb innan ens egen spelat färdigt så har man och bör således stå för det.

Jag gillar raka och ärliga affärer. Det får man i Schweiz och i NHL. De är två ytterligheter där man i Schweiz går ut med saker när de är klara, oavsett om de bara är halvvägs in på säsongen och det accepteras. I NHL har man stiftat ett regelverk om när man får kontakta spelare och det är inte under säsongen. Men det gäller förvisso bara värvningar inom ligan i sig. Det finns inget som hindrar Edmonton Oilers att åka hit och ta kontakt med Viktor Fasth under slutspelet t ex.

Jag tror att Mat Robinson är klar för Timrå IK men det kommer att dröja ett tag innan det offentliggörs, som allt annat. Jag förstår inte vad de tror att de tjänar på att hålla på informationen. Marcus Högström var ju i själva verket klar långt innan ens Sundsvall Hockey hade spelat klart sin säsong. Det måste ju finnas ett PR-syfte i att avslöja värvningar innan media gör det. Nu kommer alla skriva om Robinson och när han väl presenteras är det en gammal nyhet. Så här jobbar dock i stort sett alla klubbar.

Nu står vi på sju backar, eller sex och en osäker i Sebastian Erixon för att vara mer korrekt. En snabb titt igenom Halonen, Sebbe, Dahlroth, Högström, Granath, Torp och Robinson visar en tydlig saknad av en etablerad och rutinerad back. Med Robinsons intåg så får jag nog ge lite vika i min önskan om en renodlad powerplay-back. Just nu har vi lite för många backar som då och då tenderar att spela sin egen match och rusa iväg på olika sätt. Men ingen av dessa har spetskompetens i powerplay. Vi riskerar att få kämpa på med ett dåligt powerplay nästa säsong också.

Som det ser ut nu behöver vi en rutinerad back med defensiven som största styrka samt att förstapass och spelet under press fungerar utmärkt. En trygg post som vi vet vad får av varje kväll. Samtidigt blir ju också det ett lite konstigt sätt att bygga ett lag på om man ska ha en back som är klart bättre än de övriga vilket gör att man blir väldigt sårbara om denne skadas eller misslyckas helt, som Jokela gjorde.

Nej, oavsett hur vi löser resterande backplatser så kommer vår spelidé, hur vi uppträder och orkar spela bli avgörande. Jag återkommer till detta gång på gång. Kan Luleås spelidé få Robin Jonsson att se ut som en klockren defensiv back så kan vi kanske få våra backar att lyckas med en bra spelidé som alla tror på också.

Om Robinson så får jag bilden av honom som en puckstark, supersnabb och liten back som inte lyckades ta sig fram i nordamerika just på grund av storleksbristen och som passar bättre på stor rink. Han verkar inte sitta på någon jättekanon i powerplay då han som jag tidigare skrivit bara gjort tre PP-mål i den norska ligan den här säsongen.

Jag gillar dock att Timrå scotat honom på plats innan man värvar honom i alla fall. Men om jag går till mig personligen så vet jag inte att jag hade kunnat ta ett beslut enbart på det heller då det skiljer så pass mycket mellan den svenska och norska ligan.

Taggar: ,

Permalänk

Tror fortfarande SSK och MoDo klarar sig

Om första halvan av Kvalserien:

Jag är lite snål och känner inte behovet att betala 79 kronor får att se en streamad sändning vilket gör att jag inte kunnat se så mycket från Kvalserien som jag önskat. Jag tycker att upplägget med att endast en match per omgång TV-sänds känns ålderdomligt och främmande. Med alla kanaler som finns så borde det väl gå att få ut kvalserien på ett vettigare sätt.

Men om jag ska kommentera det jag sett så tycker jag att elitserielagen har spelat den bästa hockeyn hittills och de känns fortfarande som de lag som kommer att räcka längst i detta. Det som skulle kunna fälla dom är möjligen nerver och hjärnspöken i avgörande matcher. Men de har spelmässigt varit överlägsna de andra lagen. MoDo och SSK skapar överlägset flest målchanser i serien.

Men för en person som inte har några känslor hos något av lagen så är det så klart kul att Växjö gjort så bra ifrån sig hittills. De jobbar hårt och spelar tajt bakåt. De har dessutom en het målvakt i Oscar Ahlsenfeldt som varit magnifik. Men… Nu ska de möta elitserielagen på sin hemmaplan i ett läge där de helt plöstligt har något att förlora. De har skaffat ett sådant bra läge att de har allt i egna händer att greja en elitserieplats. Nu möter de SSK på måndag och MoDo på onsdag. I sin hemmaborg. Tar de full pott i dessa matcher så krävs det Malmö/SAIK-nerver för att misslyckas.

Men jag tror inte att Växjö vinner någon av dessa matcher. På hemmaplan, med höga förhoppningar, kommer Växjö inte kunna spela lika tajt bakåt utan kommer att kliva på mer framåt på rus. Dessutom är det lätt att det börjar smyga sig in att de är lite bättre än vad de egentligen är då resultaten gått så bra hittills.

Men… Det här är samtidigt ett väldigt bra läge för Växjö som ger många MoDo- och SSK-själar andnöd just nu. Att vara supporter till något av dessa lag är inte enkelt idagsläget.

Bakom de tre stora lagen så lurar Rögle som om de kan skrälla i Ö-vik på måndag helt plöstligt är med i den här kampen igen. Mot MoDo senast såg det ut som om de hade fått ordning på sin defensiv igen efter en ojämn start på den fronten. De andra två lagen är helt borta. Jag trodde att de skulle ha mer att hämta och Mora som var så bra i playoff-spelet är en gigantisk besvikelse. Örebro spelar alldeles för naivt medan Mora inte släpper loss som tidigare och fegar fram förluster.

Summering av läget i lagen som har chansen:

Växjö:
+ Defensiven, målvaktsspelet och arbetsinsatsen. Framåt har dessutom spelare som Steve Saviano och Daniel Åhsberg lyft sitt spel en nivå. Boxplay har varit fem-stjärnigt!
- Växjö skapar minst målchanser av alla lag och kommer att behöva ett bättre offensivt spel för att kunna vinna matcher av egen kraft, något som blir viktigare under den andra halvan då de har fler hemmamatcher samt möter avsågade lag mot slutet.

Södertälje:
+ Bra offensivt spel, riviga spelare. Det är flera forwards som klivit fram extra typ Fredric Andersson och Julian Jakobsen. Pontus Sjögren håller en bra nivå bakåt.
- Linus Videll är fortfarande mållös i spelet. Han har inte lyckas lyfta sitt spel och bör inte SSK som förväntat. Dessutom har de haft svårt att avgöra matcher de dominerat vid full tid.

MoDo:
+ Powerplay producerar ett mål per match och lite till, där har MoDo ett riktigt matchavgörande vapen. Tuomas Tarkki har varit stabil i kassen och räddat laget till och från. Laget skapar flest chanser och skjuter överlägset mest skott mot mål.
- Spelet fem mot fem är något uddlöst, dålig trafik och kamp framför motståndarmålet. Dessutom finns det mentala frågetecken då laget vikit ner i slutet av varenda säsong efter guldet 2007.

Rögle:
+ Att de har chansen kvar och inget att förlora.  Rögle tycks också vara starka både mentalt och fysiskt. De har spelat sin bästa hockey i slutet av matcherna och förlorar sällan en tredje perioden eller förlängning.
- Defensiven har i stora drag inte gått att känna igen ifrån grundserien där den var betydligt mer stabil. Dessutom hade jag högre förväntningar på spelare som Ted Brithén och Christoffer Liljewall.

All Star Team Kvalserien – Första halvan:

Målvakt: Oscar Ahlsenfledt, Växjö Lakers
Back: Timo Seppänen, Södertälje SK
Back: Victor Bartley, Rögle BK
Center: Niklas Sundström, MoDo Hockey
Forward: Mattias Carlsson, Södertälje SK
Forward: Daniel Åhsberg, Växjö Lakers

Taggar: , , , , , , , ,

Permalänk

Om Tacklare Torp

Marcus Högström, Jesper Dahlroth och Nichlas Torp tar alltså tre backplatser ihop med Elias Granath, Antti Halonen och förhoppningsvis Sebastian Erixon. Hmm. Det känns inte superstabilt på förhand även om det kommer att tillkomma två backar plus någon från juniorlaget.

Jag har talat mig varm om att Timrå IK måste minska spelarbudgeten genom att hitta underskattade spelare och se till att dessa får ett genombrott i Timrå. Nichlas Torp passar den mallen ganska bra. Jag är dock som jag skrev imorse inte överväldigt imponerad av hans kvaliteter som spelare. Men kan han hitta en balans och spela ett spel som ligger mer efter hans förutsättningar så finns det så klart chans att detta kan bli bra.

De stora farhågorna ligger runt att hans iver att tackla går ut över positionsspelet. Till skillnad från forwards så måste backar värdera situationerna bättre när de ska tackla och behöver därför nödvändigtvis inte tackla så ofta utan snarare i rätt lägen. Nichlas Torp slutade på tredje plats i tacklingsligan för backar, en placering bakom Mattias Karlsson. ”Kolan” var inte heller en back som alltid tacklade i rätt lägen precis som Tomas Skogs och Mikko Jokela som båda också hade många tacklingar.

En av NHL:s bästa tacklare är Niklas Kronwall, detta utan att han tacklar överdrivet ofta utan han tar sina flesta tacklingar på forwards som är på väg framåt vid Detroits blålinje. Det är de bästa tacklingar backar kan göra och den typen av tacklingar vore det underbart om Torp kunde bli expert på. Däremot finns det stora risker med dessa. Sanny Lindström var under sin tid i TIK inte sådär superbra att tajma ju den typen av tacklingar utan blev antingen helt bortgjord eller så träffade han med knäet och blev utvisad istället. Sanny var för övrigt den back som åkte ut för flest felaktiga tacklingar den gångna säsongen av alla backar.

Det är en konst i sig det där, att tajma på öppen is alltså. Här prickar Torp rätt i en juniorlandskamp innan JVM 2009:

Torp drog bara på sig en tacklingsutvisning förra säsongen enligt hockeyligans statistik. Räknar man tacklingar utefter istid lär han dock hamna etta bland backarna. Nichlas Torp spelade bara 13:51 minuter per match och var på det sexa i HV71:s interna ranking. Det är väl i sig ingen dålig statistik med tanke på vilket lag som HV71 har på pappret. Mindre imponerande var dock att han utifrån sin speltid var inne på lite för många mål bakåt och hade bara +2 i ett lag där sju backar hamnade på plus och fem backar hade +10 eller mer.

I slutspelet när säsongen skulle avgöras fick Torp spela minst av alla backar i HV71. Junioren Oscar Fantenberg spelade mer och likaså den relativt begränsade backen Johan Björk. Nu förlorade ju dock HV71 alla matcher så om det var eller fel satsat av Janne Karlsson eller inte förblir obevisat.

Nichlas är i övrigt bara 22 år gammal, spelade både JVM och U18-VM tillsammans med Sebastian Erixon. Vid U18-VM var Torp t o m utsedd till lagkapten. Offensivt finns det inte så mycket att hämta. Det sägs att det ska finnas ett bra skott men det är sällan man får se det. Ett mål på 138 elitseriematcher hittills. Det känns som att det är i en defensiv roll det finns möjlighet att utveckla Torp till toppnivå om något.

Utöver detta så gillar han gitarrer och bär mössa inomhus:

Till sist,

Välkommen till Timrå IK mr Torp!

Taggar:

Permalänk

Intressanta Free Agents 25/3

Hej!

Jag är på många sätt ingen stjärna under silly season då jag som person inte finner nöje i att leta skvaller utan gillar att tålmodigt vänta in officiella nyheter. Nu finns det dock väldigt många andra som gärna letar skvaller vilket gör att de officiella nyheterna brukar kunna vara väldigt lite nyheter. På så sätt blir det intressant att läsa om dessa skvaller.

Men eftersom jag inte har skvaller att komma med så tänkte jag fylla ut bloggen med det jag kan bidra med och det är åsikter om spelare. Det här inlägget tänker jag mig som ett stående inslag under våren, kanske en gång i veckan. Just nu behövs det spelare till Timrå IK på alla positioner och jag tänkte därmed att jag skulle lyfta fram två spelare på varje position som jag tycker känns intressanta för Timrå IK. Med ”intressant” så ingår en gissning om realism, en åsikt om tillräcklighet och att de passar till Timrå IKs lagbygge och budget. Det är alltså inte de bästa lediga spelarna på vardera position (utifall du undrar varför typ Mozyakin, Jagr, Kontiola eller Rämö inte är med) . Spelare som är free agents i Timrå IK tas inte med.

Målvakter:

Stefan Ridderwall, Djurgårdens IF
- En tung säsong med skadebekymmer och ett underpresterande spel i kassen. Var en riktigt het free agent för ett år sedan där Timrå låg på rätt hårt. Riddarn är bara 23 år och har fyra elitseriesäsonger. Han är bra skolad men behöver få stabilitet i sitt spel. Miljöombyte och bra träning i TIK under Mika Tarvaineni lugn och ro skulle kunna skapa en positiv förändring.

Ville Hostikka, Kärpät
- Stor målvakt som haft problem att etablera sig i SM-liiga men som den här säsongen växt ut rejält sedan han kom till Kärpät på try-out i november. Han var riktigt bra i serien och riktigt bra i slutspelet trots att Kärpät åkte ut tidigt. Utifrån att han bara haft en halv riktigt bra säsong i karriären så är han ingen given succé. Hårt jobb är det som gäller om han ska hit. Och gällande både honom och Ridderwall så kräver det att det finns en till bra målvakt i föreningen, exempelvis PW.

Backar:

Pierre Johnsson, Luleå HF
- Skadebenägen back som när han väl spelat varit riktigt bra. Är en defensivt stark och aggressiv back som spelar väldigt uppoffrande för laget. Är just nu riktigt bra i slutspelet för Luleå. Jag vet dock inte hur Luleå resonerar kring honom till nästa säsong i och med att han missat så många matcher de senaste åren. Till Timrå skulle han vara ett stort tillskott för vår defensiv men det gäller att säkerställa hans möjlighet till bra träning i sommar.

Derrick Walser, Eisbären Berlin
- Ett drömnamn som ryktats till halva Schweiz redan. Lär vara dyr men ger samtidigt väldigt mycket kvalitet och är grymt bra i powerplay. Är det någon spelartyp vi ska lägga dyra pengar på så är det på en powerplay-back då det ger väldigt mycket för det offensiva spelet. Gjorde 10+14 i enbart powerplay den här säsongen i den tyska ligan.

Centrar:

Dennis Rasmussen, Västerås IK
- Vore en klockren värvning till fjärdecenterplatsen då det finns stor utvecklingspotential samt ett redan välutvecklat tvåvägsspel. Dennis har också storlek och gillar att vara hårdhänt i sitt sätt att agera i närkamper. Jobbar otroligt hårt och seriöst. Den här säsongen har han utvecklat den offensiva delen i sitt spel och har varit en av Västerås bästa och jämnaste spelare under säsongen. Var bra i kvalseriekvalet också.

Petteri Wirtanen, HIFK
- Skulle vi tappa någon av Gabbe eller Lander så är Wirtanen en spelmässigt sett okej ersättare. Han har bra tvåvägsspel och jobbar bra över hela isen. Beskrivs som en ledargestalt samt en bra spelare i boxplay. Hade fina +21 i den finska ligan den här säsongen. Gjorde dessutom 37 poäng framåt. Har spelat en del med det finska landslaget men är inte bosatt där. Har några säsonger i Nordamerika med 3 matcher i Anaheim som topp.

Ytterforwards:

Max Friberg, Skövde IK
- Lär väl ta beslut snart. Är än så länge ledig och möjlig för Timrå IK. Jag tycker personligen att Timrå IK vore hans bästa alternativ sett till möjlighet att få istid. Är trots sin litenhet tämligen aggressiv och intensiv i sitt sätt att spela. Har dessutom riktigt bra händer och spelsinne och kan således göra oväntade saker med pucken.

Andreas Thuresson, Milwaukee Admirals
- Det är ganska svårt att hitta ”rimliga” toppforwards till TIK då man inte har koll på budgetutrymmet. Men Thuresson är en stor, aggressiv och högerfattad forward som under fyra säsonger inte lyckats etablera sig i NHL och kanske skulle behöva börja om i Sverige igen. Kan bryta mönster i spelet och har hygglig skridskoåkning, gjorde 10 mål i ett uselt Malmö i Elitserien som junior och har så klart utvecklats sedan dess. Jobbar över stora ytor.

Om Nichlas Torp och Johan Andersson:

I dagens ST står det om Nichlas Torp och Johan Andersson.

Jag är inte överförtjust i någon av dessa spelare idagsläget. Torp tycker jag chansar och rusar alldeles för mycket i sitt spel. Han kan dock vara bra i egen zon om han spelar enkelt och gör det han är bra på men spelsinnet för att klara det finns det frågetecken runt. Han är visserligen ung och talangfull och skulle kunna bli en ny Sanny Lindström men han måste lära sig att bli bättre på att känna av när han ska kliva på eller inte.

Gällande Bagarn så har han för dålig fart och för dålig offensiv för att få någon framskjuten plats i laget, tycker jag. Utvecklingen har inte gått åt rätt håll hos honom och borde ha varit mer taktisk i sina klubbval de senaste åren. Jag kan inte se att vi skulle ha honom högt på någon lista idagsläget.

Taggar: , , , , , , , , ,