Nattens Stanley Cup

Capitals – Rangers 2-0 (2-0 i matcher)

Årets Stanley Cup har på flera håll varit målsnål. Washingtons Michal Neuvirth blev inatt den femte målvakten på tre dagar att hålla nollan i detta slutspel. Hans Washington imponerade dock stort när de också vann den andra matchen mot NY Rangers.

Washington har haft en riktig berg- och dalbanesäsong men den senaste tiden ser det ut som om det mesta stämmer. Laget spelar otroligt tufft och bra defensivt. Hela laget jobbar otroligt bra åt båda håll helt plöstligt. Washington har nog aldrig haft bättre läge än de någonsin haft att gå hela vägen detta år.

Av alla unga svenska talanger födda på 90-talet så tycker jag nog att Marcus Johansson just nu är den som kommit längst fram i sin karriär. Han var Washingtons bästa spelare inatt, tycker jag. Han har en fantastisk fart i allt han gör och han jobbar otroligt hårt över hela isen. Medan Rangers lägger stor energi på att neutralisera toppkedjan i Washington så får andrakedjan som leds av Johansson chans att dominera. Johansson spelar med Jason Chimera och Brooks Laich, en riktigt bra slutspelskedja med bra fart och aggressivitet. Chimera lyckades på blott elva minuters speltid leverera ett mål, fem skott och fem tacklingar.

Den kedjan gjorde matchens första mål genom att jobba fast motståndarna och där Chimera satte ett direktskott i slottet efter fin passning av Marcus. Det andra målet satte veteranen Jason Arnott i powerplay.

Rangers hade sina chanser men de var tämligen uddlösa och det känns som att ingen kedja riktigt sticker ut där. Jag tycker att Marian Gaborik inte alls kommit till så här långt i den här serien. Den som imponerar mest på mig i Rangers är backen Marc Staal som ligger på som en blodigel på Alex Ovechkin i byte efter byte. Jag tror att Rangers får svårt att överleva mer än fem matcher i den här serien som det känns nu.

Matchens fem stjärnor:

5: Marcus Johansson, Capitals
4: Jason Chimera, Capitals
3: Jason Arnott, Capitals
2: Michal Neuvirth, Capitals
1: Marc Staal, Rangers

Canucks – Blackhawks 4-3 (2-0 i matcher)

Om Washingtons spel imponerar så är det i en ganska liten skala jämfört med Vancouver som spelar en fantastisk vacker ishockey för tillfället. Vancouver är för det första det klart mest aggressiva lag sett på år och dagar samtidigt som de har ett fantastiskt bra passningsspel i alla femmor. Pucken flyttas otroligt snabbt och det är väldigt få transporter.

Men trots detta så fick de en del bekymmer med Chicagos raka anfallsspel. Matchen var väldigt tajt inledningsvis och få klara chanser skapades men tvillingarna Sedin som var rätt bleka i första matchen var riktigt bra, främst Daniel. Han hittade den duktige dansken Jannik Hansen från Gretzky-position. Hansen satte pucken med ett direktskott och gjorde därmed mål för andra matchen i rad.

I början av den andra perioden styrde Daniel in 2-0 också. Sedan kontrollerade Vancouver matchen bra ett tag och Chicago hade väldigt svårt att komma till. Men ett svagt byte av Sedins gjorde att den Chicago-rookien Ben Smith kunde bryta igenom på vänsterkanten och hittade en lucka efter isen på Roberto Luongo som dittills inte släppt in ett enda mål i slutspelet.

Detta mål gav Chicago energi. Marcus Krüger fick chansen i nattens match efter att ha varit petad på senare tid. Jag tycker överlag att han inte riktigt räcker till än så länge, han måste framförallt bli lite hårdare i närkampsspelet, han ser lite mjuk ut. Hur som helst så driver han upp pucken i anfallszon med 30 sekunder kvar av den andra perioden och slår där en chanspass på backhand rätt in i slottet som Vancouver vänder spelet på, startar ett anfall som några sekunder senare slutar med att Alexander Edler kan panga 3-1 med bara 14 sekunder kvar av perioden. Ett blytungt mål för Chicago och väldigt slarvigt av Krüger.

Men Krüger skulle få revansch redan i början av den tredje perioden. Då vinner han faktiskt en närkamp efter sargkanten i anfallszon som ger en lös puck som snappas av Viktor Stålberg (så klart, är det en svensk-kväll så är det) som driver in i slottet och hänger dit en ny reducering. Stålberg gör överlag en riktigt bra match och får saker att hända både fysiskt och med pucken.

Denna reducering svarar dock Daniel Sedin på genom att göra ett helt fantastiskt mål. Han får pucken i mittzon och driver upp den i anfallszon där han bara kyligt håller i den som om han sökte passning varpå Chicagoförsvaret av respekt backar in och ger honom yta att kliva fram och trycka dit ett dragskott. Otroligt snyggt! Daniel är alltså den största anledningen bakom tre av Vancouvers fyra mål den här matchen.

På slutet reducerar Ben Smith med sitt andramål efter en svag retur av Luongo vilket skapar spänning. Chicagos förstakedja gör några monterbyten i slutet av matchen med uttagen målvakt men man lyckas inte få in pucken. Vancouver vinner totalt sett rättvist och imponerar!

Matchens fem stjärnor:

5: Daniel Sedin, Canucks
4: Jannik Hansen, Canucks
3: Ben Smith, Blackhawks
2: Alexander Edler, Canucks
1: Viktor Stålberg, Blackhawks

I de övriga matcherna så tar Tampa Bay revansch mot ett Crosby- och Malkinlöst Pittsburgh. 5-1 skrivs siffrorna till. Noterbart är att Steve Stamkos, som avslutade grundserien svagt, ännu är poänglös i den här matchserien.

Anaheim lyckades ta en livsviktig seger och kvittera på Nashville också. Skyttekungen Corey Perry som var poänglös och -3 i första matchen fick revansch med att göra ett mål och två assist inatt. 5-3 slutade matchen. För övrigt måste Nashville-backen Shea Weber ha det fetaste slutspelsskägget någonsin som odlats på tre dagars spel. Om han nu inte fuskat vill säga.

Ikväll spelar Detroit-Phoenix sin andra match och det på en vänlig tid, 19.00 svensk tid. Tyvärr så är Zäta fortfarande skadad och beräknas missa de fem första matcherna i denna serie. Typiskt att han i en skadefri säsong ska åka på en smäll i omgång 80.