Om Brynäs kross i första finalen:
Brynäs kliver in i finalspelet och vinner stort mot Skellefteå, i Skellefteå. Det var många häftiga detaljer i Brynäs insats i matchen. Matchen i sig var helt fantastisk i tempoväg i inledningen. Ishockeyn går ju framåt och det som hänt de senaste säsongerna är mest i intensitet och tempoväg. Att få se två så offensivt starka lag ösa på i starten var fantastisk underhållning.
Den som i stora drag lägger grund för Brynäs seger tidigt är Niklas Svedberg i Brynäs mål. Skellefteå öser på i sitt hemmarus men han står mycket stabilt och gör flera fina räddningar. Sedan kommer Brynäs in i det mer och mer. Brynäs pumpar på och deras fjärdekedja är hur grym som helst. Jesper Ollas nivå nu är en sensation för mig men en sådan som Martin Johansson har jag alltid gillat. Han ville jag ha till Timrå i flera år innan han hamnade i Brynäs. En otroligt skridskostark spelare som utvecklat sitt offensiva spel i Hockeyallsvenskan.
Just det där med att inte sträva för att nå så hög nivå så fort som möjligt kan ha sina fördelar. Jakob Silfverberg var i tonåren en betydligt blygare forwardstalang än t ex Magnus Pääjärvi, Anton Lander, Mattias Tedenby, Marcus Johansson, Jacob Josefsson, Marcus Krüger m fl. Men Silfverberg klev inte in på ordinarie elitserietid förrän sista året som junior och framförallt så har nu väntat med att åka över till NHL ända till 22 års ålder, trots att han spelade VM i våras. Ni vet som talangerna nästan alltid gjorde förr.
Att Silfverberg väntat med NHL-spel har gjort att han i Elitserien fått utveckla sina bästa sidor som spelare och blivit en mer tydlig offensiv stjärna än om han hade åkt över för t ex två år sedan och hamnat i AHL eller i en mer defensiv roll. Nu gör ju alla olika resor och det är svårt att klaga på succésvenskar som Erik Karlsson och Gabriel Landeskog som åkte tidigt. Men jag har hela tiden hävdat att både Pääjärvi och Lander skulle ha mått bra av att stanna längre i svensk hockey för att utveckla sin offensiv. Speciellt Lander har ju hamnat i en extremt defensiv roll i sin första NHL-säsong. Nu är dock inte Silfverbergs succé något bevis för att utveckling hade varit annorlunda för just Lander men Silfverberg i sig är en bra förebild för andra talanger att man inte behöver så bråttom att sticka.
Jakob Silfverberg var matchens gigant i 6-3 segern på bortais. Han gör två mål och en assist. Han är lika bra som han varit stora delar av säsongen och kan givetvis räkna med att gå rakt in på två kedjor i Ottawa nästa säsong.
Brynäs talangbank är otroligt imponerande och då extra imponerade kring hur de tar för sig ju högre nivå det blir (till skillnad mot t ex DIF:s talanger). Även 91:an Joachim Rohdin gör två mål och jämnårige Sebastian Wännström (ni vet han som spelar i fågelbur efter Robinsons tackling) gör en mycket stark insats och serverar Silfverberg bra vid båda målen. Simon Bertilsson är en annan 91:a som gör en stor match och tänk att den bästa 91:an Calle Järnkrok saknades i matchen också.
Jag kan som en notis också meddela att det inte tar stopp där. Det finns en blivande stor offensiv stjärna född 94 i Elias Lindholm som lär kunna göra en hel del redan nästa säsong om han utvecklas rätt. Det är en kille som påminner mycket om Calle Järnkrok och Nicklas Bäckström sett till blicken för spelet.
I Skellefteå var de flesta dåliga till slut även om man började piggt. Bland de allra sämsta var Timråbekantingarna Crippe Söderström och Tomas Skogs. Crippe har väldigt svårt med Robertssons defensiva spel utan puck och Skogs åkte omkring och slarvade som vi alla vet hur han kan göra.
Jag tror dock att Skellefteå kommer att studsa tillbaka och min känsla är att det här kommer gå till sex eller sju matcher. Fördel Brynäs nu men det är först till fyra.

